Ulrika Bergstrand har i sin avhandling beskrivit och analyserat re-kontextualisering av värden i utbildningspolicy. Resultaten visar att ett dominerande policymål är att skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling samt inkludera alla elever i undervisningen.

I sin avhandling har Maria Håkansson Ramberg undersökt vilka aspekter som lärare fäster avseende vid i sin bedömning, hur god lärares samstämmighet är och i vilken mån svenska elever uppnår förväntad nivå i språket tyska på gymnasiet.

Utifrån antagandet att tillitsfulla professionella relationer möjliggör samarbete och kollektivt lärande har Ulf Jederlund undersökt relationella aspekters betydelse i skolutveckling.

Ungdomar med psykiska besvär är rädda för att inte få hjälp om de inte är ”tillräckligt dåliga”. De upplever att stödsystemet är svårnavigerat, otillräckligt och fragmenterat, visar Katrin Häggström Westbergs forskning.

Victoria Lönnfjord har undersökt kopplingar mellan mellan sociala påfrestningar relaterade till familjen, skolan och individen och ungdomars psykosomatiska besvär.

Elisabeth Rolf har forskat om läraren som designer genom att analysera innehåll och användning av pedagogiska mönster.

Hur beskriver yrkeslärarna att de gör för att skapa kontinuitet mellan de skolförlagda delarna av utbildningen och elevernas apl? Det är en av frågorna som Åsa Mårtensson undersöker i sin avhandling.

Hampus Bejnös forskning indikerar att APERS-P-SE är ett instrument som i kombination med fortbildning och coachning på plats kan användas i förskolan för att utveckla kvaliteten i lärmiljön för barn med AST.

Selcan Mutgan har undersökt hur svårföränderliga makrostrukturer som befolkningssammansättning och socioekonomiska förhållanden påverkar det fria skolvalet.