Det behövs fler riktade insatser för flickor med omfattande psykiska problem, både inom slutenvården och inom öppenvården. Det visar Maria Andersson Vogels avhandling om särskilda ungdomshem och vårdkedjor.
Fyra av tio ungdomar i åldern 13-15 år uppger att de någon gång skadat sig själva. Det visar Jonas Bjäreheds forskning om självskadebeteende bland ungdomar. Han utforskar också möjligheten att bemöta självskadebeteende i ett skolsammanhang.
Hur påverkas handikappade barn/barn med svårigheter av sitt handikapp i skolaktiviteter och deltagande i andra aktiviteter? Om det handlar Gregor Maxwells avhandling.
Maria Wolrath Söderberg har undersökt hur toposläran, en retorisk metod, kan fungera som en kognitiv verktygslåda för perspektivtänkande och utveckla studenters kritiska och reflexiva tänkande.
Eftersom det är omöjligt för lärare att följa upp alla elevers behov får eleverna själva ta ansvar för att individuella mål uppnås. Det visar Eva Mårell-Olssons forskning om individuella utvecklingsplaner.
Annika Danielsson har undersökt hur ungdomar i grundskolans årskurs åtta ägnar sig åt och använder sig av musik i sin vardag. Avhandlingen kan ses som ett inlägg i en diskussion om musikens och musikundervisningens plats i samhället och i skolan, menar Annika Danielsson.
Poetiska inslag i språket hör inte bara lyriken till. Även i klassrummet på elprogrammet använder lärare och elever språkets poetiska resurser. Det visar Fredrik Lundström i sin avhandling.
Annie-Maj Johanssons avhandling visar vikten av att läraren hjälper eleverna och knyter deras erfarenheter och val av ord till naturvetenskapliga begrepp och förklaringar.
I Rwanda finns det en växande oro över den låga läskunnigheten bland rwandier i allmänhet, och bland universitetsstudenter i synnerhet. Syftet med Pierre Canisius Ruteranas avhandling är att öka medvetenheten om utvecklingen av en läsande kultur i Rwanda.