En lärprocess som innebär att eleverna förhandlar med varandra kan bidra till att utveckla kompetenser som är nödvändiga i dagens informationssamhälle. Det visar Patrik Liljas fältstudie av samhällsprogrammet på en gymnasieskola.

En procent av Sveriges befolkning står för 63 procent av alla våldsbrott, visar ny forskning. Problem i skolan, som skolk, är en viktig faktor för att förutsäga vilka personer som riskerar att bli kriminella och våldsbenägna, konstaterar Märta Wallinius, psykolog vid Lunds universitet.

George Jidamvas avhandling handlar om gymnasielärares uppfattningar om kvalitet och om hur kvalitet kan utvecklas i gymnasieutbildningen in Tanzania.

Genom att införa alla kända strategier som stödjer bedömning för lärande förändrade forskaren Andreia Balan matematikundervisningen. Resultaten lät inte vänta på sig. Elevernas prestationer förbättrades och deras arbetssätt blev mer strukturerat.

Förskolepersonal har mer av hörselnedsättningar och tinnitus än befolkningen i övrigt, visar Fredrik Sjödin i sin avhandling. Arbetsmiljön behöver förbättras, menar han.

Ewa Bergh Nestlog har undersökt hur elever och lärare i mellanstadiet skapar argumenterande och förklarande texter och hur de bygger upp en kvalitativ skrivundervisning. – Elever behöver undervisning om texters helhet för att strukturera sin förståelse, säger hon.

Fredrik Jeppsson har studerat begreppsliga metaforer inom värmelära. Begreppen används tvetydigt, visar han, men menar att det är oundvikligt.

Jesper Haglunds avhandling fokuserar på hur analogier och analogiskt tänkande, uppmärksamhet på semantik och förståelse för vetenskaplig modellering kan användas för att hantera utmaningar i naturvetenskapsundervisningen.

När tandhygienisten flyttade in i skolans värld fick eleverna mindre karies och ökade kunskaper om munhälsa, visar Eva Hedmans forskning. – Hälsofrämjande arbete i skolan kan löna sig, säger hon.

Eva-Maria Tebano Ahlquists avhandling bygger på observationer där hon jämfört olika skolmiljöer i både Sverige, Italien och USA, för att synliggöra och förstå hur barns och ungas villkor för lärande gestaltas i montessoripedagogiken.

Vad händer med hjärnan när vi på kort tid lär oss ett nytt språk? Det har en grupp forskare vid Lunds universitet undersökt. Resultatet, som presenteras i Johan Mårtenssons avhandling, visar att specifika delar av hjärnan ökade hos språkstudenterna.

Elever med svåra funktionsnedsättningar har lite kontakt med andra barn. – Det finns en risk att deras erfarenhetsvärld i skolan begränsas till klassrummet, säger forskaren Daniel Östlund.