På tal om elevinflytande: hur skolans praktik formas i pedagogers samtal

Publicerad:2006-02-20

Uppdaterad:2013-02-26

Genom att lyssna på ett arbetslag har Mats Danell undersökt hur elevinflytandet konstrueras i samtalet. Han ser en institutionell paradox, där pedagogerna slits mellan läroplanens intentioner och skolans egen informella styrning. Konsekvensen blir att intentionerna tolkas om i samtalet, för att passa in i skolans verksamhet.

Författare

Mats Danell

Handledare

Mikael Alexandersson, Steffan Lind

Opponent

PO Erixson, professor vid Umeå universitet

Disputerat vid

LTU – Luleå Tekniska universitet

Disputationsdag

2006-02-24

Titel (se)

På tal om elevinflytande: hur skolans praktik formas i pedagogers samtal

Titel (eng)

How the Practice of Schools Is Shaped in Staff Conversations

Institution

Institutionen för utbildningsvetenskap

På tal om elevinflytande: hur skolans praktik formas i pedagogers samtal

Den pedagogiska forskningen har vittnat om att det är problematiskt att omsätta intentioner i läroplaner. Inom ramen för detta problemområde har i studien uppmärksammats hur elevinflytande formas i pedagogens praktik. Resultat från min licentiatuppsats har visat att omständigheter i arbetet var styrande för hur elevinflytande i sitt praktiska sammanhang kom att formas av pedagogerna. I avhandlingen har syftet varit att beskriva och utveckla en förståelse för hur elevinflytande konstrueras i kollegiesamtal inom ett arbetslag. I studien har jag valt att följa ett arbetslag som verkat inom ramen för en förnyad utvecklingsstrategi, där pedagogerna tilldelats ett ökat inflytande över utvecklingsprocessen. Arbetslaget hade prioriterat att förbättra skolans arbete med elevinflytande och jag följde detta genom en serie kollegiesamtal. Samtalen spelades in på band och transkriberades till texter som analyserades för att undersöka hur elevinflytande formades av pedagogerna.

De teoretiska utgångspunkterna i studien utgår från socialkonstruktionismen med kopplingar till Berger och Luckmann, Bakhtin, Habermas och Wittegenstein. Det metodiska genomförande har inspirerats av etnometodologi och diskursanalys. Resultaten visade att pedagogerna gjorde motstånd mot läroplanens intentioner och kollektiva överenskommelser. Däremot verkade de för att bevara handlingsutrymmet för att styra den egna praktiken. Pedagogerna använde sig av olika strategier för som visade sig i form av tre huvudspår med tillhörande specifika mönster. Dessa huvudspår och mönster identifierades i studien genom följande empiriska begrepp. I ett första huvudspår med begreppsförskjutning framträdde mönster med begreppsneutralisering, praktisk begreppsladdning och begreppsväxling. I ett andra huvudspår med uppmärksamhetsförskjutning visade sig mönster med situationsanpassad regi, målförskjutning och selektiv uppmärksamhet. I ett tredje huvudspår med problemförskjutning visade sig mönster med omständighetsförklaringar och bortförklaringar. Elevinflytande konstruerades i kollegiesamtalen genom att de tog fasta på intentioner som uppfattades möjliga att realisera i den egna praktiken. Däremot använde de en repertoar av strategier för att hantera de paradoxer som uppstod i spänningen mellan intentioner som inte uppfattades samspela med vad som var möjligt att realisera i rådande praktik.

How the Practice of Schools Is Shaped in Staff Conversations

Educational research shows that it is problematic to implement thecurriculum s intentions in the practice of schools. Within this problem area I have studied how the curriculum s intentions about student influence are shaped by pedagogues. The results of my licentiate report showed that the circumstances of the work governed the way in which the pedagogues came to shape the students influence. The present thesis presents a deeper study of this area in order to describe and understand how student influence is shaped in schools. The aim of the thesis is thus to describe and provide an understanding of how student influence is constructed in staff conversations taking place in working teams of pedagogues.

In the study I have followed a team working within the framework ofa renewed development strategy. The purpose of the altered strategy has been to increase the pedagogues influence and participation in school development. In the study I have observed five staff conversations in which the pedagogues of the working team discussed the school s work with student influence. The conversations were tape-recorded and then transcribed. The texts were analysed in order to study how the student influence was shaped through staff conversations. As a point of departure for explaining the object of study I have used a theoretical frame of reference starting out from sociology of knowledge (Berger & Luckmann, 1967), social constructionism with links to Mikhail Bakhtin, Jürgen Habermas and Ludwig Wittgenstein. The methodological implementation has been inspired by ethnomethodology and critical discourse analysis.

The results show that the working team did not contribute to any great extent to realising the curriculum s intentions about student influence. On the other hand, it was evident that the pedagogues used different strategies in the staff conversations. Through these strategies they guarded their control of their individual scope of action for modifying how and by what means student influence should be implemented. The strategies used appeared as three main lines with specific patterns. These lines and patterns are accounted for in the study with the aid of a number of empirical concepts. In the first main line, called conceptual shifting, there appeared patterns of conceptual neutralisation, practical loading and conceptual change. In the second main line, called attention shifting, there appeared patterns termed situation adapted management, selective attention and goal shifting. In the third main line, called problem shifting, there were patterns termed circumstantial explanations and excuses.

The study thus show that through the staff conversation the pedagogues have created a free space in which they construct student influence by taking as their starting-point the intentions that they conceive of as possible to realise. They have developed a battery of strategies in order to be able to handle their own practice. The strategies may be understood as an effect of the pedagogues being forced to handle the paradoxes that have arisen in the field of tension between a desired and a possible school. The results indicate a need for further research in order to reach a deeper understanding of how pedagogical activities develop at the micro level, such as in all the meetings and conversations that pedagogues take part in.

Keywords: School development, staff conversations, student influence, sociology of knowledge, social constructionism, micro level, ethnomethodology, critical discourse analysis