Om rekrytering i akademin – exemplen prefekter och forskarstuderande

Om rekrytering i akademin – exemplen prefekter och forskarstuderande

(Ur pressmeddelandet)

Fokus i Thomas Sandstedts studie är universitetsvärldens miljö, historia och traditioner. Området diskuteras ofta i media men är marginellt beforskat. Det empiriska materialet består av intervjuer med professorer och docenter vid sju lärosäten och åtta institutioner mellan 2007-2009. Resultaten visar att det utvecklas spelregler som tillämpas när prefekter och forskarstuderande rekryteras och dessa ger en fingervisning om vad som anses värdefullt för den inre ledningen av lärosäten i Sverige.

Rekryteringsprocesserna är i huvudsak informella och kollegiala något som alla tycks känna till, menar Thomas Sandstedt. Interna kriterier formuleras till spelregler av kolleger och hanteras situationsbetingade. Spelreglerna baseras på kollegiala och vetenskapliga intressen, krav, normer, traditioner och värden som de akademiska lärarna känner till och sällan ifrågasätter. Akademiska och vetenskapliga spelregler omhuldas och bestämmer processerna men intressen och krav från ett politiskt föränderligt system finns med som en ram i bakgrunden.

Avhandlingen visar vidare att informella kriterier ger möjlighet till flexibilitet och situationsanpassning när institutionerna väljer prefekter. Kriterierna medför att antalet kandidater begränsas vilket innebär att det kan bli svårt att hitta rätt person. Det tycks som om prefekten hämtas ur en inre krets av lämpliga professorer och docenter, som har förståelse för institutionens verksamhet, kan administrera och har lämpliga personliga egenskaper.

Studenter som antas till forskarutbildning skall ha förmåga att tillgodogöra sig en forskarutbildning och ha ett vetenskapligt förhållningssätt. Dessa krav kan variera från antagning till antagning och även kretsen av potentiella forskarstuderande kan tyckas vara begränsad.