Negotiating Teacher Professionalism. On the Symbolic Politics of Sweden´s Teacher Unions

Publicerad:2014-05-13

Uppdaterad:2014-09-23

Både Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet vill ha professionalisering för att stärka läraryrkets status. Men de menar helt olika saker. Det konstaterar Peter Lilja i sin avhandling.

Författare

Peter Lilja

Handledare

Docent Birgitte Malm, Malmö högskola, Fil.dr Ola Fransson, Malmö högskola

Opponent

Professor Lisbeth Lundahl, Umeå universitet

Disputerat vid

Malmö högskola

Disputationsdag

2014-05-28

Titel (eng)

Negotiating Professionalism. On the Symbolic Politics of Sweden´s Teacher Unions

Institution

Fakulteten för lärande och samhälle

Abstrakt

Syftet med denna avhandling är att kritiskt granska och problematisera de svenska lärarfackens användande av begreppet professionalism inom ramen för de nutida utbildningspolitiska förhandlingar där idén om lärare som professionella ges mening och innehåll. Med utgångspunkt i två samtida utbildningsreformer – förslaget om införande av lärarlegitimation och den senaste reformen av svensk lärarutbildning – och med avstamp i professionssociologiska och institutionella teorier om organisationsutveckling, analyserar studien hur lärarfacken konstruerar professionella projekt i relation till varandra likväl som in relation till samtida utbildningspolitiska reformer. Med utgångspunkt i tanken på professionalism som en institutionell logik undersöker studien de strategier som de svenska lärarfacken använder för att professionalisera läraryrket och analyserar därmed också dessas övergripande effekter på de svenska lärarfackens sammantagna professionaliseringssträvanden. Därmed understryks komplexiteten yrkesorganisationer ställs inför inom ramen för de politiska kamper där begrepp som professionalism ges mening och innebörd. I detta sammanhang förstås lärarfacken som institutionella agenter vilka använder begreppet professionalism för att argumentera för hur en framtida utveckling av läraryrket bäst kan tänkas tjäna deras medlemmars intressen. Studien baseras på analyser av lärarfackliga dokument, då dessa anses vara det bästa sättet att komma åt de båda lärarfackens ”offentliga röst”. Det primära materialet består av fackförbundens remissyttranden i relation till de reformer som avgränsar studien. Utöver dessa mer formella dokument analyseras också ett antal lärarfackliga debattartiklar som ett sätt att bättre förstå hur de båda organisationernas retorik anpassas till den rådande utbildningspolitiska debatten. Studien är inspirerad av ett ”policy-sociologiskt” angreppssätt då sociologiska begrepp och teorier används för att förstå, tolka och tydliggöra lärarfackens policy i relation till de aktuella reformerna. Studien är inte en analys för policyimplementering med syfte att föreslå hur lärarfacken bäst kan uppnå sina mål, utan en kritisk analys av den policy de bedriver och hur denna kan förstås i den kontext i vilken den uppstår. Studiens centrala argument är att det faktum att svenska lärare är uppdelade i två olika fackförbund allvarligt försvårar möjligheterna att konstruera ett övergripande kraftfullt professionellt projekt för svenska lärare i allmänhet. Detta beror på att de båda lärarfacken, trots stor enighet om behovet av att förvandla läraryrket till en fullgod profession, konstruerar sina professionella projekt utifrån oförenliga utgångspunkter. Detta resulterar i ett intraprofessionellt gränsarbete med rötter i de historiskt olika lärartraditioner ur vilka de båda fackförbunden hämtar sina rötter. Som en konsekvens av dessa yrkesinterna spänningar blir svenska lärares röster svaga i relation till den nationella utbildningspolitiken, då deras olikheter tvingar dem att tävla om politiskt inflytande för att få genomslag för sina egna agendor med resultatet att de blir beroende av det politiska systemet i stort. Sammanfattningsvis är studiens övergripande slutsats att diskussionen om lärarprofessionalism inom ramen för nutida svensk utbildningspolitisk debatt är fundamentalt politisk och dessutom i stort frikopplad från svenska lärares praktiska vardagsarbete. Därmed kan lärarfackens användande av professionalism framförallt förstås som en symbolisk resurs med hjälp av vilken man försöker skaffa legitimitet för sina övergripande krav på ökad status för läraryrket i Sverige generellt.

Negotiating Professionalism. On the Symbolic Politics of Sweden´s Teacher Unions

The aim of this thesis is to critically investigate and problematize the Swedish Teacher Unions’ use of the concept of professionalism within the political negotiation of how to ascribe meaning and content to the idea of teacher professionalism within contemporary Swedish education debates. Departing from two recent educational reforms – the certification of teachers and the reformation of teacher education – and using theories from the sociology of professions coupled with an institutional approach to the study of organizations this study analyzes how the Teacher Unions construct professional projects in relation to each other as well as in relation to the reforms of the current Ministry of Education. Viewing professionalism as an institutional logic, it investigates the different strategies employed by the two Unions and considers their effects on the overall professional ambitions of Sweden’s Teacher Unions. By doing so it highlights the complexities facing occupational organizations – such as unions – as they engage in political struggles over how the meaning ascribed to concepts like professionalism is negotiated. In this sense, the Unions are to be considered institutional actors using the idea of professionalism in order to promote their own ideas of how the future development of the teaching profession may best serve the interests of their members. The study is based on analyses of public Union documents, as they are considered the best way to access the ”public voice” of the two organizations. The primary material consists of referrals in which the Unions respond to the suggestions of governmentally appointed public commissions suggesting how certain political initiatives are to be realized. In addition to these formal statements, debate articles by (primarily) the Union chairs are also included in the analyses in order to provide a sense of how the Unions place their policies in relation to the overall education policy debates of Sweden. The textual analyses draw on the ideas of ”policy sociology” as sociological concepts are used to interpret and understand the policies of the Unions. It is not an analysis for policy, in the sense that it is aimed at providing the Unions with strategies for how they are best to accomplish their policy objectives, but rather a critical analysis of the policies they employ and how these can be understood in the context where they arise. A central argument of the study is that the fact that Swedish teachers are organized in two different Unions complicates the formulation of a common professional project on behalf of Swedish teachers in general. This is because the two Unions, though united in their wish to turn teaching into a ”proper” profession, are constructing their professional projects from opposing points of departure, resulting in a process of intraprofessional boundary work, originating from the historical tension between different teacher categories. As a result of the internal struggles between the two Teacher Unions the position of Swedish teachers in general becomes weak in relation to national educational policy makers. As the Unions are forced to compete for political influence in order to gain support for their own policies, their professional projects become dependent upon the political system in general. The overall conclusion to be drawn from the study is that the idea of teacher professionalization in the context of Swedish educational policy making is a decidedly political process, somewhat removed or de-coupled from the everyday practice of Swedish teachers. As a consequence, the Unions are, above all, using the concept of professionalism as a symbolic resource by which to create legitimacy for their efforts of increasing the social status of teaching in society.