Naturorienterad utbildning i förskolan: Pragmatiska undersökningar av meningsskapandets individuella, sociala och kulturella dimensioner

Publicerad:2013-01-18

Uppdaterad:2013-03-06

I sin avhandling fokuserar Susanne Klaar på yngre förskolebarns meningsskapande processer av naturen.
– Jag vill synliggöra den naturundervisning som finns i förskolan och jag vill utveckla verktyg för att undersöka den, säger Susanne Klaar.

Författare

Susanne Klaar

Handledare

Johan Öhman, Associate Professor, Örebro universitet. Kennert Orlenius, Professor, Högskolan i Borås

Opponent

Annica Löfdahl, Professor, Karlstads universitet

Disputerat vid

Örebro universitet

Disputationsdag

2013-01-18

Titel (se)

Naturorienterad utbildning i förskolan: Pragmatiska undersökningar av meningsskapandets individuella, sociala och kulturella dimensioner

Titel (eng)

Nature-oriented education i preschool, pragmatic investigations of individual, social and cultural dimensions of meaning making

Institution

Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Naturorienterad utbildning i förskolan: Pragmatiska undersökningar av meningsskapandets individuella, sociala och kulturella dimensioner

I avhandlingen väcks och bearbetas frågor som handlar om vad naturorienterad utbildning i dagens svenska förskola innebär. Med hjälp av observationer av 1-3 åriga barns utomhusaktiviteter studeras frågor som handlar om vad det betyder att som förskolebarn lära om natur, på vilka sätt som pedagoger bidrar och hur förskolans värden och traditioner medverkar i dessa lärprocesser. Resultatet presenteras i fyra separata delstudier.

Gemensamt för delstudierna är att de tar utgångspunkt i John Deweys pragmatiska filosofi och då särskilt i hans handlingsteori och begreppen transaktion och meningsskapande. I delstudierna används och vidareutvecklas olika pragmatiska analysmetoder för att undersöka meningsskapandets individuella, sociala och kulturella dimensioner. I den första delstudien utvecklas en praktisk epistemologianalys för undersökningar av ickeverbalt meningsskapande och i den anda delstudien undersöks hur demokratiska och naturorienterade förskolekulturella förhållningssätt vävs samman i en lokal praktik. I den tredje delstudien undersöks relationer mellan undervisning och lärande och i den fjärde delstudien omskapas dessa analysverktyg för att användas av pedagoger som reflektionsverktyg vid pedagogisk dokumentation i praktisk pedagogisk verksamhet.

Resultatet visar att den naturorienterade utbildningen i förskolan kan ha olika syften: omsorg om naturen, hälsa och välbefinnande i naturen, och kunskap om naturfenomen och processer. Vidare visar resultatet att de meningsskapande processerna i dessa aktiviteter kan omfatta såväl kognitiva, fysiska, moraliska som estetiska kvaliteter. Studierna avser att bidra till en diskussion om förskolans uppdrag och riktning och om pedagogers ökade ansvar när det gäller pedagogisk dokumentation utifrån ett verksamhetsorienterat perspektiv. En slutsats är att med ett mångfacetterat förhållningssätt till naturlärande kan naturorienterad utbildning i förskolan riktas mot individuellt meningsskapande också inom en verksamhetsorienterad förskolepraktik.

Nature-oriented education i preschool, pragmatic investigations of individual, social and cultural dimensions of meaning making

The overall purpose of this thesis is to investigate, illuminate and clarify meaning making processes and content when children between the ages of 1-3 encounter nature in a preschool practice. Further, the aim is to develop and illustrate action-centred methodological approaches that facilitate investigations of individual, social and cultural dimensions of preschool children’s meaning making of nature. The results are presented in four substudies that all take their starting points in John Dewey’s pragmatic philosophy, with a specific focus on Dewey’s concept of transactions, his theory of action and educative experience as meaning making. In the first substudy, a Practical Epistemology Analysis (PEA) is developed and used to investigate physical meaning making by studying actions and the consequences of these actions. In the second sub-study, a Custom Analysis is developed to facilitate investigations of how the preschool culture contributes to children’s meaning making of nature. An Epistemological Move Analysis (EMA) is used in the third sub-study for investigations relating to teachers’ guiding processes. Here, a Substantive Learning Quality Analysis (SLQA) is also developed and used for investigations of multi-dimensional learning qualities in children’s learning about nature. In the fourth substudy, the analysis methods above are refined to form a tool that can be used by teachers in their reflective work with pedagogical documentation in preschool practice. The results illuminate a multifaceted perspective of meaning making about nature. In this context, meaning making includes cognitive, physical, moral and aesthetical qualities, and nature content includes caring for nature, health and well being in nature and knowledge about natural phenomena and processes. The results contribute to a critical discussion about preschool science education that concerns how preschool practices can highlight nature learning and the multifaceted aspects that are of importance for making meaning of the environment and of life.