När musik gör skillnad. Genus och genrepraktiker i samspel

Publicerad:2014-05-19

Uppdaterad:2017-10-25

Att flickor väljer körsång i högre grad än pojkar och att pojkar oftare än flickor väljer att spela i rockband än flickor är ingen nyhet. Men att dessa val i skolämnet musik på sikt också kan ge helt olika kunskaper och färdigheter är inte tidigare särskilt väl belyst.

Författare

Carina Borgström Källén

Handledare

Claes Ericsson, professor Göteborgs universitet. Thomas Johansson, professor Göteborgs universitet

Disputerat vid

Göteborgs universitet

Disputationsdag

2014-05-23

Titel (se)

När musik gör skillnad. Genus och genrepraktiker i samspel

Titel (eng)

When Music Makes a Difference. Gender and Genre Practice in Interplay

Institution

Högskolan för scen och musik

När musik gör skillnad. Genus och genrepraktiker i samspel

Syftet med avhandlingen är att synliggöra och problematisera hur genus i samspel med genrepraktiker uttrycks och konstrueras i musikalisk handling. Jag diskuterar detta samspel i relation till musikundervisning utifrån gruppundervisning på estetiska program med musikinriktning. Studien har en genusteoretisk utgångspunkt baserad på socialkonstruktionistiska och poststrukturalistiska perspektiv.

Metodologiskt har avhandlingen en etnografisk ansats och deltagande observationer och intervjuer genomfördes under ett läsår bland 71 gymnasieelever. Dekonstruktion används i delar av det producerade datamaterialet och här är ambitionen att fördjupa analysen med avseende på komplexitet och variation. Resultaten visar att konstruktion av genus i musikalisk handling är ständigt närvarande när elever gör musik tillsammans, men att gestaltningen skiljer sig åt beroende på genrekontext. Resultatet pekar också mot att de val av musikaliska aktiviteter eleverna gör vad gäller genreinriktning, instrument och musikaliskt uttryck bidrar till ett begränsat musikaliskt handlingsutrymme eftersom de tenderar att göra könsstereotypa val. Studien visar vidare att synen på vad som förstås som kvalitet inom varje genrepraktik kan kopplas till hur kön konstrueras och att kulturellt kapital reducerar den heterosexuella matrisens effekt.

Resultatet indikerar att intentioner mot ett informellt musikaliskt lärande och ett fokus på produkt på bekostnad av process tenderar att förstärka ett genusmarkerat lärande, särskilt inom den populärmusikaliska praktiken. Slutligen visar resultatet att ensemblepraktiker som inkluderar musik som är obekant för eleverna är mindre genusmarkerade än praktiker som ligger nära elevernas egna musikaliska referenser.

When Music Makes a Difference. Gender and Genre Practice in Interplay

The specific aim of the thesis is to highlight and problematise how gender in interplay with practice of genre is expressed and constructed in musical action. I discuss the interplay between gender and genre practice in conjunction with music education based on the empirical findings from eight ensemble groups in Swedish upper secondary arts programmes. The study has a gender theoretical framework based on social construc tionist and poststructuralist perspectives. The thesis deploys an ethnographic methodology and approach, and data from 71 participants, aged 16 to 19, was produced within a period of one year through participant observations and in terviews. Deconstruction is used in parts of the field notes and interviews, the intention of which is to offer a second opinion and deepen the analysis. The results show that construction of gender in musical actions is salient in almost every situation where the participants make music together, but that it is performed in different ways depending on genre practice. The results also indicate that the informants, who all had music as their main subject, put gender at stake when it comes to relations of production, power and symbols. Furthermore, the choices the pupils were enabled to make in terms of edu cational content in their musical learning appear to contribute to a restricted acting space, since their choices are strictly gendered. The results also imply that norms of quality in genre discourses are closely tied to positions of gender, and that knowledge and cultural capital reduce the restricting effects of the he terosexual matrix. Findings suggest that teachers’ intentions towards informal learning settings seem to gender the conditions for musical learning, especially in popular music practice. Finally, the results show that genre practice that in cludes music unfamiliar to the pupils is least restricted by gender.