Mind the Gap. Ethnography about cultural reproduction of difference and disadvantage in urban education

Publicerad:2015-11-24

Uppdaterad:2017-12-19

I sin avhandling utforskar Osa Lundberg hur sociala och kulturella skillnader konstrueras, framträder och utvärderas i det pedagogiska samtalet mellan lärare och elever i nionde klass. Hennes syften är bland annat att studera hur organisering och strukturer i den pedagogiska praktiken bidrar till social ojämlikhet och orättvisa.

Författare

Osa Lundberg

Handledare

Docent Dennis Beach, Göteborgs universitet. Docent Kerstin von Brömssen, Göteborgs universitet, Docent Jan Gustafsson, Göteborgs universitet

Opponent

Professor Gunilla Holm, Helsingfors universitet

Disputerat vid

Göteborgs universitet

Disputationsdag

2015-11-27

Titel (eng)

Mind the Gap. Ethnography about cultural reproduction of difference and disadvantage in urban education

Institution

Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

Abstrakt

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur kulturell reproduktion (Bourdieu & Passeron, 1990) som sociala och ideologiska praktiker i utbildning konstruerar och förmedlar kulturella skillnader i vardagen. Vidare studeras hur dessa praktiker genom den pedagogiska diskursen reproducerar orättvisor och sedermera var öppningar för förändring av diskursen kan finnas. Mer specifikt försöker jag förstå hur sociala och kulturella skillnader konstrueras, framträder och utvärderas i den pedagogiska diskursen mellan lärare och elever i nionde klass. Mina akademiska syften är: för det första att applicera ras och rasism som analytiska begrepp för att studera kulturell reproduktion i skolan. För det andra är det att studera hur organisering och strukturer i den pedagogiska praktiken genom institutionella ordningar bidrar till social ojämlikhet och orättvisa. För det tredje vill jag lämna ett viktigt bidrag till utbildningssociologin, genom att adressera social ojämlikhet som ett kunskapsobjekt med utgångspunkt i rekontextualisering av skolkunskaper (Bernstein, 2000). I min studie används ett utbildningssociologiskt perspektiv för att nå insikter i relationen mellan mångfald och ojämlikhet, så som det produceras, rekontextualiseras och överförs i skolan kunskapskonstruktion. Studiens frågeställningar är:

Hur konstrueras och förmedlas kulturella skillnader i utbildning?
Vilka är de sociala implikationerna av sociala och kulturella skillnader?
Var uppkommer möjligheter för förändring och transformering av den pedagogiska praktiken?

Resultaten visar hur den kulturella reproduktionen i den pedagogiska diskursen bidrar till kulturella skillnader och orättvisor för icke-vita ungdomar i urbana områden. Jag har visat hur detta sker på formulerings, realisering och transformerings arenor. Formulering och realisering av urbana reformeringsprogram och pedagogiska praktiker, snarare befäster än mildrar sociala och kulturella skillnader och missgynnande praktiker. Jag har observerat sociala implikationer av kompensatorisk pedagogik. Kompensatoriska åtgärder som praktiserades för att överbrygga mellanrummet mellan Woodbridge och det övriga samhället betonade assimilering och anpassning till dominerande sociala normer. I mötet med det dominerande samhället tenderade detta att istället förstärka ”annanheten” och den kulturella rasismen för eleverna. Rasifiering och rasism i banala och vardagliga former är vanligt förekommande aspekter av elevers erfarenheter och kontakter med det dominerande samhället men frågan undviks i den vertikala diskursen och i reproduktion av skolkunskaper.

Mind the Gap. Ethnography about cultural reproduction of difference and disadvantage in urban education

This thesis examines cultural reproduction of difference and disadvantage in the pedagogical content and practices in urban education. Cultural differentiation is seen as a social and ideological practice that is constructed institutionally in the organization and structure of pedagogy. The objectives of this study are threefold. I examine: 1) how cultural difference is formulated, enacted and conveyed in policy and practice, 2) how pedagogical practices contribute to the (re)production of social and cultural inequalities, and 3) where opportunities for change and transformation in the pedagogical practice can occur. The empirical data is produced by participant observation and interviews with teachers and students. Three different ninth grade classes and the teachers, at the same school, were observed for three years consecutively between 2006 and 2009. A fifth grade class was also observed for one semester. The analysis is informed by theories of sociology of education (Bernstein, 1990, p. 165) and critical race theory (Leonardo, 2009). The analysis of this study highlights the social and cultural reproduction (Bernstein, 2001) in the formulation, realization and transformation arenas (Lindensjö & Lundgren, 2000). Specific attention is given to the relationship between the macro power, in the formulation arena, and the micro practices of pedagogy, in the realization arena, that are intended to compensate for social and cultural differences and disparities. Based on findings, I claim that cultural racism (Ryan, 1976, p. 190), in the pedagogical discourse, allows race and racism to go under the guise of culturally acceptable forms of institutional racism. I argue that `culture´ is used as a metaphor for race and as a rationale to employ compensatory pedagogy (Gitz-Johansen, 2009) as a solution that does not alleviate, but rather accentuates inequality and disadvantages. This study discusses how differentiation along the lines of `culture´ has bearing on allocation of government funding, urban development, school reform, bilingual education, hiring and retention of bilingual teachers, and pedagogical practices aimed at reforming the students’ through compensatory measures. These measures which are intended to enable integration into the mainstream “Swedish” society paradoxically reify and accentuate `Otherness´. The academic contribution is geared towards development of the sociology of school knowledge in pedagogical work, critical pedagogy and social justice education.