Mellan varumärke och gemensamt raster. Skilda sätt att se verksamhetsidéer för pedagogisk verksamhet

Publicerad:2013-11-28

Uppdaterad:2014-02-17

Hur kan verksamhetsidéer användas som ett ledningsverktyg och utveckla skolors och förskolors verksamhet? Det har Katina Thelin, doktor i pedagogik, undersökt i sin avhandling.
– När det kommer till att arbeta med en verksamhetsidé visar min forskning att det råder en variation av arbetssätt; top-down genomförande, bottom-up meningsskapande eller genomförande genom deltagande, säger hon.

Författare

Katina Thelin

Handledare

Hans-Åke Scherp, docent, Karlstads universitet. Bo Dahlin, professor, Karlstads universitet. Annica Löfdahl, professor, Karlstads universitet.

Opponent

Tom Tiller, professor, Universitetet i Tromsø

Disputerat vid

Karlstads universitet

Disputationsdag

2013-11-13

Titel (se)

Mellan varumärke och gemensamt raster. Skilda sätt att se verksamhetsidéer för pedagogisk verksamhet

Titel (eng)

Between trademark and shared perspective: Different ways of seeing verksamhetsidé within the Swedish educational context

Institution

Institutionen för pedagogiska studier

Mellan varumärke och gemensamt raster. Skilda sätt att se verksamhetsidéer för pedagogisk verksamhet

Människors sätt att se varierar. Samtidigt verkar det vara av betydelse att medarbetare i skolan och förskolan utvecklar gemensamma sätt att se åtminstone vissa aspekter av verksamheten. Att bygga upp och fördjupa förståelsen av en gemensam idé framställs i skolutvecklingsforskningen som en viktig aspekt av skolans och förskolans ledarskap.

I den här avhandlingen beskrivs variationen i sättet att se verksamhetsidéer, och arbetet med sådana, som den framträder i en grupp skolchefer med övergripande ansvar för pedagogisk verksamhet. Variationen diskuteras sedan i relation till olika sätt att se skolutveckling och ledarskap, samtidigt som avsaknaden av koppling mellan specifika sätt att se verksamhetsidéer och specifika sätt att se arbete med sådana problematiseras. I den avslutande diskussionen framhålls särskilt betydelsen av att de som befinner sig i skolans eller förskolans praktik utvecklar kunskap om variationen och använder sig av den för att bygga upp ny kunskap med relevans för verksamheten och arbetet i den.

Till grund för de resultat som presenteras ligger en intervjuundersökning genomförd i en större svensk stad, i vilken det vid tiden för studiens genomförande pågick ett arbete med att bygga upp en, för all pedagogisk verksamhet i staden, gemensam verksamhetsidé.

Between trademark and shared perspective: Different ways of seeing verksamhetsidé within the Swedish educational context

The aim of this study is to explore the ways in which verksamhetsidé is seen within the Swedish educational context.

In Sweden, the concept verksamhetsidé is used for an idea or a set of ideas related to the practice of an organization, for instance a school or a school district. Although the importance of such shared ideas is often pointed out by practitioners as well as researchers within the field of school development, there is little consensus about their meaning. When it comes to questions about the actual function and character of such an idea, or set of ideas, little guidance is found in the literature. This thesis seeks to contribute to such knowledge.

In order to describe variations in the ways such ideas are seen as well as in the ways working with such ideas are seen, a phenomenographic study was carried out. The empirical data consist of deep interviews with 14 school directors of education in one larger city in Sweden; each responsible for several schools and preschools in one district. As directors they were all involved in the process of developing a verksamhetsidé, to guide all educational activities in the area.

Results suggest that verksamhetsidé can be seen as a trademark, as putty, as a compass, as a map, or as a shared perspective. Each of these conceptions is used as a label for a category of description, and together they constitute one of the study’s outcome spaces. When it comes to working with such ideas, another variation is found. This variation is described through the concepts of top-down implementation and bottom-up sensemaking. Moreover, the data suggest no correlation between a certain way of seeing a verksamhetsidé and a certain way of seeing how to work with it.