Med önskan om kontroll : Figurationer av hälsa i skolors hälsofrämjande arbete

Publicerad:2015-06-02

Uppdaterad:2015-09-04

Karin Gunnarsson har undersökt hur skolans hälsofrämjande arbete fått en alltmer generell prägel som innefattar hela skolan och alla elever samt vad detta innebär för skolans verksamhet.

Författare

Karin Gunnarsson

Handledare

Professor Geir Skeie, Stockholms universitet, professor Hillevi Lenz Taguchi, Stockholms universitet, docent Maria Olson, Stockholms universitet

Opponent

Professor Andreas Fejes, Linköpings universitet

Disputerat vid

Stockholms universitet

Disputationsdag

2015-06-04

Titel (se)

Med önskan om kontroll : Figurationer av hälsa i skolors hälsofrämjande arbete

Institution

Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

Med önskan om kontroll : Figurationer av hälsa i skolors hälsofrämjande arbete

Avhandlingen tar sin utgångspunkt i två sammanvävda tendenser, den ökade förekomsten av psykisk ohälsa bland unga och skolors uppdrag att främja hälsa. Larmen om att ohälsa bland unga ökar har skett i takt med att skolans hälsofrämjande arbete allt starkare efterfrågas. Hur skolans hälsofrämjande arbete på så vis fått en alltmer generell prägel som innefattar hela skolan och alla elever samt vad detta innebär för skolans verksamhet är frågor som diskuteras i denna avhandling. Forskningsfrågorna formuleras såsom hur produceras hälsa som olika figurationer i skolors hälsofrämjande arbete och vad producerar i sin tur dessa figurationer. Figurationer förstås här som samtidigt stabila och temporära figurer eller uttryck. De sätter fokus på göranden som formar hälsa till olika formationer, språkligt och diskursivt men också materiellt och affektivt utifrån ett post-konstruktionistiskt perspektiv (Lykke, 2010). Inom ramen för detta perspektiv sammankopplas teorier och begrepp från Michel Foucault, Donna Haraway, Karen Barad, Bruno Latour och Ann-Marie Mol. Det formar en teoretisk apparatur med möjligheter att undersöka hälsa och skolors hälsofrämjande arbete genom att utmana uppdelningar av ting, texter, kroppar, känslor och diskurser. Här blir inte bara människor utan också materialiteter aktiva aktörer i produktionen av hälsa. Det görs med ett etnografiskt tillvägagångssätt där fenomenet hälsa spåras i två skolpraktiker, skol- och hälsopolitiska policytexter och ett manualbaserat hälsofrämjande program kallat DISA (Depression in Swedish Adolescens).

Spårandet följer fyra figurationer av hälsa; hälsa som plats, hälsa som kompetens, hälsa som känslor och hälsa som könad kropp. Genom dessa figurationer återkommer komponenterna kontroll och förändring. Hälsa produceras i relation till kontroll och förändring som en förmåga att kontrollera och förändra såväl egna tankar och känslor som omgivning. Spårandet av hälsa har skett i och genom praktiker som syftar till förändring, en förbättrad hälsa, men som genom en önskan om kontroll framförallt producerar stabiliserande och faslåsande effekter. Hälsa, känslor och lärande blir genom spårningen ytterligare sammanvävda aspekter vilket i avhandlingen förstås som en hälsofiering av skola där ett hälsofrämjande arbete ska vara del av hela skolan och riktas mot alla elever. Samtidigt spåras hur materiella, diskursiva och affektiva aktörer är delaktiga i händelser som inte går att förutse, bestämma eller kontrollera. Det formades händelser där texter, rum, manualer, spiraler, lappar, soffor och kroppar blev aktiva genom att koppla samman, beröra och producera hälsa. På så vis framträdde hur önskan om kontroll både är tillfällig och imaginär. Avslutningsvis konstrueras och diskuteras begreppet tekno-biopedagogik och hur det kan göra det möjligt att undersöka hur pedagogiska praktiker tillsammans med kroppar och materialiteter formar biopolitiska processer. Därutöver artikuleras en figuration av hälsa som omsorg med en utvidgad teoretisk diskussion om vad den skulle kunna innebära, dels sammankopplat med skolors hälsofrämjande arbete, dels sammankopplat med en forskningspraktik.

Abstract in English

This thesis examines two interwoven movements highlighted in education during the last decades, and articulated here as a decline in young people’s mental health and as school’s increasing efforts to prevent ill-health. Promotion of health in education has been enacted throughout history employing various constructions of health. In recent decades, there have been profound changes, making it relevant to examine this issue. The aim of this thesis is to examine how health is produced within different figurations of health in apparatus of schools’ health promotion. The two research questions are: How are figurations of health produced in school health promotion? and What are these figurations of health producing in relation to school health promotion? In this thesis health and schools health promotion is examined from the theoretical position of post-constructionism (Lykke, 2010). Post-constructionism offers a web of theories that in different ways articulate how meaning, matter, language and reality are interconnected and together produce figurations of health. In order to investigate the research questions, an ethnographic tracing is conducted. The ethnographic tracing is carried out in two practices, education and health policies, and participant engagement in a manual-based school health promotion program called DISA (Depression in Swedish Adolescence).

Within these two practices four figurations of health are traced: health as place, health as competence, health as feelings, and health as gendered body. Here, health is produced through boundaries articulating a desire for control. Entangled with this desire health becomes an individual competence to control and change thoughts and feelings as well as the surroundings. The figurations also contribute to a healthification of education. This healthification is intertwined to learning and hereby school health promotion becomes involved in the entire school and all students. The tracing of figurations also disclose how the intra-actions of materialities, discourses and affects together produce tensions with a potential to challenge the stabilizing boundaries. This takes place within events that are neither predicable nor controllable, making the production of health in school health promotion both more complex and more hopeful. In conclusion, I construct and discuss the concept of techno-biopedagogy. In relation to this concept I ask how it is possible to produce a health promotion practice with that intervene carefully in school health promotion.