Measures that matter: Facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology

Abstrakt

Att lära sig att läsa är ett av de viktigaste målen i utbildningssystemet eftersom läsning möjliggör förvärvandet av kunskaper hos individer och att aktivt delta i samhällslivet. Trots forskning och framsteg i utbildningssystemet utvecklar inte alla elever läsfärdigheter i nivå med utbildningsmässiga och samhälleliga krav. Studie I syftade till att visa på den relativa betydelsen av att elever utvecklar adekvat läsförmåga för att lyckas akademiskt och att därigenom motivera interventioner i syfte att motverka den negativa inverkan av en nedsatt läsförmåga. Det övergripande syftet med avhandlingen var att utforska två metoder för att förbättra elevers möjligheter att utveckla en funktionell läs- och skrivkunnighet. Den första metoden fokuserade på lärares användning av bedömningar av läsfärdigheter och undervisningsrekommendationer för riktade undervisningsinsatser omfattande alla elever i klassrumsundervisningen (studie II). Den andra metoden fokuserade på användandet av assisterande läs- och skrivteknik (primärt med text-till-tal och tal-till-text funktioner) för elever i grava läs- ochskrivsvårigheter (studie III och IV). Studie I genomfördes som en uppföljningsstudie av ett tidigare projekt, i vilket screeningdata av ordavkodningsförmåga i andra klass (N=1784) analyserades i multipla regressionsanalyser för att predicera avgångsbetyg och ämnesval i årkurs 9. Studie II genomfördes som en lärarintervention inom ett större läsutbildningsprojekt, i vilket deltagande årskurs 1-3 lärare (N=8) använde programmet i syfte att stärka den ordinarie läsundervisningen. Lärarna intervjuades i fokusgruppsträffar och deras utsagor analyserades med kvalitativ metod. Studie III och IV utgjordes av en sex veckors assisterande teknikintervention (M=21 träningstillfällen) för elever med grava lässvårigheter i årskurs 4, 8 och i gymnasiet (N=146 deltagare före första mätningen). Interventionen hade en randomiserad kontrollgruppsdesign med ytterligare experimentella inslag, inklusive för-test, efter-test och ettårsuppföljning förutom datainsamling om elevers, föräldrars och lärares erfarenheter. Interventionen utvärderades både med kvantitativa och kvalitativa metoder. Studie I visade att elevers tidiga läsfärdigheter predicerade senare skolresultat,vilket innebar att elever med låga läsfärdigheter erhöll lägre betyg och utbildningsmässiga möjligheter än elever med högre läsfärdigheter. Således, fyndet motiverade att undersöka interventioner i syfte att motverka de negativa konsekvenserna av nedsatt läsförmåga. Studie II visade att lärare kunde använda bedömningsdata och rekommendationer, vilket resulterade i ökad medvetenhet hos lärarna om elevernas lärande och hur undervisningen organiserades. Inverkan av programanvändningen gällande riktade undervisningsinsatser, var, emellertid, ganska begränsat och krävde ytterligare implementering av programmet. Studie III och IV visade att assisterande teknik kan användas för att ta till sig text (dvs., att läsa) och att kommunicera text (dvs., att skriva) för elever i grava lässvårigheter, vilket påverkade elevernas motivation att interagera med text och skolarbete generellt sett. Men, utsträckningen av elevernas användning av tekniken varierade och pekade mot betydelsen av lärarstöd för att använda tekniken effektivt, och för fortsatt användning i klassrumsundervisning. Uppskattningsvis fortsatte 70% av eleverna att använda tekniken efter interventionen.Ytterligare fynd påvisade den relativa fördelen av assisterande teknik gällande ökad läshastighet och att elever som använde tekniken inte verkade tappa läsfärdighetsnivåer i jämförelse med kontrolleleverna, undersökt omedelbart efter interventionen och efter ett år. Summerat, avhandlingen visade hur anpassad undervisning, baserat på bedömningsdata och rekommendationer, kan användas för riktade insatser gentemot elevers individuella behov och hur användandet av assisterande teknik kan vara välgörande för elever med grava lässvårigheter.