Makt, kön och diskurser. En etnografisk studie om elevers aktörsskap och positioneringar i undervisningen

Publicerad:2015-09-07

Uppdaterad:2017-12-19

Avhandlingens syfte är att utveckla kunskap om elevers möjlighet att påverka i undervisningen. När eleverna försöker förändra och påverka undervisningen görs det genom positioneringar i tal och handling. Kristina Lanå undersöker hur detta relaterar till diskurser i två skolor och hur aktörerna positionerar sig i enlighet med diskurserna eller destabiliserar dessa.

Författare

Kristina Lanå

Handledare

Elisabet Öhrn, Marie Carlson

Opponent

Solveig Hägglund, Karlstads universitet

Disputerat vid

Göteborgs universitet

Disputationsdag

2015-09-18

Titel (se)

Makt, kön och diskurser. En etnografisk studie om elevers aktörsskap och positioneringar i undervisningen

Titel (eng)

Power, gender and discourse. An ethnographic study of pupils’ positioning in teaching

Institution

Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Makt, kön och diskurser. En etnografisk studie om elevers aktörsskap och positioneringar i undervisningen

Avhandlingen tar sin utgångpunkt i en förståelse av makt i betydelsen elevers möjligheter till påverkan i undervisningen. Teoretiskt ligger analysen i linje med en poststrukturalistisk tradition, där jag har inspirerats av Michel Foucaults arbeten. Dessa teorier används i huvudsak som en inramning av skolorna som institutioner och de diskurser som de är inbäddade i. Den huvudsakliga analysen utgår från Valerie Walkerdine, som uttolkar Foucaults arbeten av social interaktion i en skolkontext, genom begreppen positioneringar genom att aktualisera kön. Av intresse i avhandlingen är könade relationer, likväl som etniska positioner och på vilket sätt dessa är viktiga för att möjliggöra påverkan i undervisningen. Jag har gjort en etnografisk studie som inkluderar fältobservationer och intervjuer under ett läsår i två klasser, i två olika gymnasieskolor i urbana miljöer. De två skolorna introduceras genom en analys av dess pedagogik, sammaflätat med arkitekturen och struktureringen av tiden, som producerar diskurser; en hierarkisk diskurs, en elevcentrerad diskurs som aktualiserar en omsorgsdiskurs och en neutralitetsdiskurs. Elevernas (och lärarnas) positioneringar analyseras i relation till diskurserna, huruvida de reproducerar eller utmanar dessa. Det finns inget formaliserat system för eleverna att påverka undervisningen i de två klasserna. Eleverna måste finna sina egna vägar för detta, vilket de gör genom att använda sig av olika strategier, det vill säga gruppositioneringar eller individuella positioneringar. Ett av studiens mest centrala resultat är att elevernas informella relationer med klasskamraterna är av stor vikt, likväl som görandet av kön, för att lyckas med positioneringarna. Resultaten visar att görandet av kön, likväl som frånvaron av olika etniska positioner vid påverkan av undervisningen, i hög grad samspelar med lokala förhållandena och diskurserna på respektive skola.

Läs hela avhandlingen ”Makt, kön och diskurser. En etnografisk studie om elevers aktörsskap och positioneringar i undervisningen” från Göteborgs universitet här (pdf).

Power, gender and discourse. An ethnographic study of pupils’ positioning in teaching

The thesis takes its point of departure in an understanding of power in the meaning of pupils’ possibilities of influencing teaching. Theoretically the analysis is in line with a poststructuralist tradition, which has been inspired by the works of Foucault (see e.g. 1987/2003; 1971/1993). His works are mainly used as a frame of the schools as institutions and the discourses in which they are embedded. The main part of the analysis is based on
Walkerdine (1990, 1998), who interprets the works of Foucault in studies of social interaction in a school context, using the concept positioning by actualizing gender. Of interest in the study are gendered relations, as well as ethnic positions, and in what way these are important when influencing teaching. An ethnographic study has been conducted including field observations and interviews, during an academic year in two classes, in two different upper secondary schools in urban areas. The two schools are introduced by an analysis of its pedagogies, intertwined with the architecture and the structure of time that produce the discourses of respective schools, the hierarchical discourse, the pupilcentred discourse that actualizes a caring discourse and the neutrality discourse. The pupils’ positioning are analyzed in relation to the discourses, whether they reproduce or challenge these. There is no formal system for the pupils to influence teaching in the two classes. The pupils have to find their own ways, which is achieved through different strategies, as positioning in groups or individually. One of the most central results of the study is that the pupils’ informal relations with the classmates are of great importance to succeed in their positioning. The results show that doing of gender, as well as the absence of different ethnic positions when influencing teaching, to a great extent correlate with the local circumstances and the discourses of the two schools.