Lust att leda i lust och leda: om rektorers arbete under en tid av förändring

Publicerad:2007-11-22

Uppdaterad:2012-04-26

Idag ser vi en flykt från ledarskapet i både svenska och finska skolor, och det har blivit allt svårare att rekrytera rektorer. Torbjörn Sandén har undersökt vad som är källan till lust och leda i rektorers ledarskap, och konstaterar att den finska skolan härbärgerar många ofrivilliga rektorer.

Författare

Torbjörn Sandén

Handledare

Professor Sven-Erik Hansén

Opponent

Professor emeritus Bert Stålhammar, Örebro universitet

Disputerat vid

ÅA – Åbo Akademi

Disputationsdag

2007-12-01

Titel (se)

Lust att leda i lust och leda: om rektorers arbete under en tid av förändring

Titel (eng)

Desire and Disillusion in School Leadership. Head teachers and their work at a time of change

Institution

Pedagogiska institutionen

Lust att leda i lust och leda: om rektorers arbete under en tid av förändring

Forskning visar att det blivit svårare och mer krävande att var rektor. Kraven på förändring, strama tidsramar och förväntningar från omgivningen har gjort att allt fler rektorer känner sig överbelastade och många överväger att frivilligt avgå eller söka andra jobb.

Avhandlingens syfte har varit granska och analysera de omständigheter som påverkar rektorns lust att leda och utveckla skolan. Undersökningsmaterialet bygger på en enkät med öppna svarsalternativ riktade till sjuttionio rektorer i grundutbildningen och gymnasiet i Svenskfinland.

Resultaten visar bland annat att framgångar och framgångsupplevelser och en tilltro till egen effektivitet har stor betydelse för rektorns motivation. Också arbetets mening och karaktär, arbetsmiljön, upplevelsen av rättvisa och stödet från arbetsgivare, kolleger och personal framstår som betydelsefulla determinanter för förståelsen av rektorns arbetsmotivation. Resultatet visar att rektorerna upplever en konstant brist på tid för egen reflektion och också att motivation uppfattas individuellt. Omständigheter som för en rektor leder till lust leder för en annan till leda. I undersökningsmaterialet har utkristalliserat sig fyra rektorskaraktärer, den framåtsträvande, den solidariske, den beräknande och den ofrivillige rektorn som alla uppvisar olika ledarprofiler och som alla förefaller motiveras av olika faktorer.

Avhandlingsresultatet visar ytterligare att skolans nuvarande organisationsmodell och ledningsstruktur kritiskt behöver granskas