Litteraturarbetets möjligheter. En studie av barns läsning i årskurs F-3

Litteraturarbetets möjligheter. En studie av barns läsning i årskurs F-3

Avhandlingen undersöker yngre elevers läsning av skönlitteratur och litteraturarbete runt läsningen i en klass. Syftet är att få kunskap om möjligheter och begränsningar i några av de litteraturpedagogiska redskap som används i litteraturarbetet i årskurs F-3. Undervisningen syftar till att skapa förutsättningar för elevernas byggande av föreställningsvärldar och för dem att bli deltagare och medskapare i en läsargemenskap med fokus på läsning av skönlitteratur. Studien avser också att ge en bild av yngre elevers läsning av skönlitteratur i skolan. Forskningsfrågorna fokuserar på hur dessa elever enskilt och gemensamt bygger läsargemenskaper och föreställningsvärldar och vilka mönster som kan urskiljas, vad gäller val av litteratur och läsning, i deras enskilda läsning. (11)

I studien är forskaren också lärare i klassen. Under fyra år följs eleverna i en klass bestående av 24 barn. Sju av dem valdes ut för att följas närmare och i avhandlingen presenteras fyra av dem.

Det empiriska materialet består av inspelningar av undervisning, elevtexter, inspelade boksamtal och intervjusamtal från klassens arbete under fyra år. I fyra olika kapitel undersöks klassens gemensamma läsning, elevernas läsloggar till tre skönlitterära böcker, boksamtal och elevernas enskilda läsning. (19)

Studien pekar på att eleverna är aktiva under läsningen och skapar förståelse genom att bygga föreställningar. De använder sig av olika lässtrategier i sitt förståelsearbete och uttrycker detta inte bara genom verbalt språk, utan också genom lek, gester och rörelser och i bilder och andra estetiska uttryck. Avhandlingen lyfter fram och diskuterar hur undervisningen med hjälp av litteraturpedagogiska redskap, olika lässtrategier och elevernas läslek fungerar som stödstrukturer för det meningsskapande arbetet. De språkliga aktiviteterna hänger samman: samtal, lyssnande, läsning och skrivande samverkar när barn undersöker och ger respons på innehållet i böcker.

Abstract in English

This thesis investigates the reading of fiction by young pupils, and classroom work using reading as its starting point. The aim is to gather knowledge about the possibilities and limitations of some of the literary-pedagogical tools that are used in literature-based work in the years pre-school to third grade. The teaching aims to provide the conditions necessary for the pupils to build envisionments and for them to become participants in and co-creators of communities of readers with a focus on the reading of fiction. The study also endeavours to show how younger pupils read fiction in a classroom context. Research questions focus on how these pupils, individually and as a group, build communities of readers and envisionments, and which patterns can be distinguished * with regard to both choice of literature and the reading itself * in their individual reading. (11)

In this study, the researcher is also the teacher of the class. The pupils were studied over a period of four years, in a class made up of 24 children. Seven of them were chosen for closer study and four of these are presented in the thesis.

The empirical material consists of recordings of teaching, the pupils’ texts, recorded discussions of literature and interviews from the class’ work over the four year period. Four chapters are devoted to the study of the class’ common reading, the pupils’ reading logs for three works of fiction, discussions literature and the pupils’ individual reading. (19)

The study suggests that pupils are active during their reading and create understanding through the building of envisionments. They make use of various reading strategies in their development of understanding and express these not just through verbal language but also through play, gestures and movement and in pictures and other forms of aesthetic expression. The thesis brings forward and discusses how teaching, with the help of literary-pedagogical tools, various reading strategies and the pupils’ own play/reading, works as scaffolding in creating meaning. Language-based activities are connected: discussion, listening, reading and writing work together when children investigate and respond to the contents of books.