Läsningens och skrivandets bilder: en analys av villkor och möjligheter för barns läs- och skrivutveckling

Publicerad:2006-09-18

Uppdaterad:2012-05-03

Carin Jonsson har studerat bildens betydelse för barns läs- och skrivlärande. Hennes avhandling visar att bilden har enorm potential som brobyggare mellan skolans språk och barnets – men då måste man veta hur man ska använda den, och bli medveten om att en bild, precis som en text, har ett innehåll som kan tolkas på många olika sätt.

Författare

Carin Jonsson

Handledare

Åsa Bergenheim och Anders Marner.

Opponent

Professor Anna-Lena Östern, Pedagogiska fakulteten, Åbo akademi, Finland

Disputationsdag

2006-09-29

Titel (se)

Läsningens och skrivandets bilder: en analys av villkor och möjligheter för barns läs- och skrivutveckling

Titel (eng)

The picture of reading and writing. An analysis of conditions and opportunities for children

Institution

Institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen, Lärarutbildningen

Läsningens och skrivandets bilder: en analys av villkor och möjligheter för barns läs- och skrivutveckling

När barnet skolas in i skriftspråklighet används bilder ofta i läsläror och annat undervisningsmaterial. Barnet uppmanas också, i olika sammanhang, att rita och samtala om bilder. Mot bakgrund av detta beskrivs och analyseras bildens betydelse för barns läs- och skrivlärande. I studien problematiseras aspekter på skolpraktik, forskning och lärarutbildning. Resultaten synliggör ett behov av såväl förändring som utveckling av läs- och skrivområdet. Undersökningen baseras delvis på en textstudie där 11 svenska avhandlingar publicerade mellan 1996-2003 diskuteras. Dessutom analyseras ett bildmaterial, bestående av bilder hämtade ur läsläror och diagnoser samt barns egenproducerade bilder. Analysen visar att fältet inrymmer två diskurser; en läs- respektive en skrivdiskurs. Läsdiskursen, som också är den dominerande, utmärks av en stark framskrivning av lärarens kompetens i termer av att kunna se, skapa progression, inordna, ordna upp och rätta till för att skapa goda förutsättningar för lärande, oavsett det handlar om läsning eller skrivning. Inom skrivdiskursen uppfattas skrivning och läsning som aktiva lärprocesser. Av detta följer att barnets skriv- och läsförsök hanteras som uttryck för barnets egen förmåga att i handling kunna känna igen och göra upptäckter. Inom skrivdiskursen behandlas bilder snarast som en komplementär medieringsform. Inom läsdiskursen kritiseras bilden inte sällan för att dess mångtydighet riskerar att leda barnet bort från effektiv avkodning. Den problematiska mångtydigheten hindrar inte att bilder används i exempelvis läsdiagnoser och traditionella läsläror utifrån föreställningen att bilder i dessa sammanhang kan tilldelas en entydig funktion. Beroende på vad vi avser med bildens funktion i läs- och skrivsammanhang kan bilden alltså tolkas som antingen en försvårande omständighet eller en resurs. Utgår vi från att det visuella språket, i olika bildmöten, där barnet läser, ritar, berättar och skriver med papper och penna eller tangentbord och skärm kan stimulera och förstärka skriftspråksprocessen krävs att vi hanterar bilden med hänsyn till såväl bildens som barnets villkor. I analyserna ges exempel på att barn själva tycks kunna tillämpa en välintegrerad användning av bild och text som har likheter med bilderbokens förstärkande och expanderande konceptioner.

The picture of reading and writing. An analysis of conditions and opportunities for children

The child who starts school soon becomes aware that it is important to learn to read and write. When it is educated in written literacy, pictures are used in reading textbooks and other school materials. The child is also asked to draw and talk about pictures in other contexts. Against this background, the aim of the study is to investigate the importance of pictures for children s learning to read and write. The aim includes a description and analysis of the existing reading and writing discourse. The study problemises relational aspects of school practice, research and teacher education. This problemisation visualises a need for both a change and a development of the field of reading and writing.

The thesis starts with a knowledge survey of the field of reading and writing. The survey provides the basis of a text study in which 11 Swedish theses, published between 1996 and 2003, are discussed and related to report materials published by The Swedish National Agency for School Improvement and the Board of Education. The text study is followed by an analysis of pictures, where the empirical material consists both of pictures taken from reading textbooks and reading diagnoses and pictures produced by children. The total result shows that there is consensus about the importance of different methods being applied through balanced reading programmes. At the same time it seems as if the field includes two discourses, a reading and a writing discourse.

The dominant reading discourse is characterised by a strong emphasis on the teacher s competence in terms of being able to see, create progression, arrange in order, settle up and correct for the purpose of providing good preconditions for learning. Pictures are given here a clearly subordinate role. As for the writing discourse, there is a clear shift from the teacher to the child as a meaning carrying and meaning creating subject. To some extent pictures are then recognised as a complementary form of mediation in connection with writing. In the reading discourse it is clear that pictures are traditionally used as illustrations of texts for the purpose of proficiency training. In that case pictures are given a complex role. On the one hand they are criticised for being ambiguous. This ambiguity can lead the child away from effective decoding. On the other hand it is presupposed, paradoxically enough, that there is a one-to-one relationship between picture and text. In contrast, children themselves seem to be able to apply a well-integrated use of picture and text where the intention is superordinate to the convention. The picture-text relation is then expansive: through the child s involvement the interplay between words and pictures is functional and creates meaning.

The thesis shows that a widened text concept, and consideration for the forms of production and presentation that characterise our culture, may yield knowledge contributing to developing the field of reading and writing. In order for this development to be possible, a complementary description of what characterises the respective discourse is required. In this description the concepts of communication and language, society and context and understanding and action function as an active intertriad for handling the teaching of reading and writing not as two separate fields but as a broadened, and at the same genuinely inclusive, field of knowledge.