Läroböcker, demokrati och medborgarskap. Konstruktioner i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet

Läroböcker, demokrati och medborgarskap. Konstruktioner i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet

Avhandlingen undersöker hur läroböcker förhåller sig till skolans dubbla uppdrag: att dels socialisera in elever i det existerande samhället, och dels att utbilda dem till kritiska, självständigt tänkande medborgare. Detta uppdrag står i relation till den övergripande frågan om utbildning primärt reproducerar sociala strukturer, eller om utbildning utrustar medborgare så att de kan ta ställning till och eventuellt ändra dessa sociala strukturer. Denna problematik undersöks genom att analysera hur läroböcker i ämnet samhällskunskap för gymnasiet konstruerar begreppen demokrati och medborgarskap i relation till det dubbla uppdraget. Tio utvalda läroböcker analyseras, utgivna direkt efter att Lgy 11 började gälla. Analysen utgår från en diskursanalytisk modell och fokuserar på kunskaps- och föreställningssystem, relationer och
subjektspositionering. Analysen visar att kunskaps- och föreställningssystem konstruerar politiska förändringar som automatiska och teleologiska processer som utan medborgares medverkan utmynnar i liberal demokrati och ett representativt statsskick. Läroböcker presenterar liberal demokrati som identisk med demokratins idé, alternativt som enda realistiska sätt att konkretisera demokratin som princip. Läroböcker konstruerar också demokratin (det vill säga det liberala statsskicket)
som hotat och argumenterar att läsare är kallade att försvara detta statsskick. Hoten kan vara externa, som diktatur eller demokratifientliga partier, eller interna, som medborgares bristande engagemang och insikt i det liberala statsskickets överlägsenhet eller med tendenser till civil olydnad och utomparlamentarisk aktion. Analysen av relationella aspekter indikerar texters auktoritets- och sanningsanspråk: innehållet presenteras genomgående inte som perspektiv, utan som kunskap, det vill säga att värderingar, föreställningar, mening och ideologiska positioner förmedlas med anspråk på att övertas av läsarna. Texter erbjuder med få undantag endast mycket begränsade möjligheter till deliberation eller möjligheter att ta ställning till textens innehållsliga erbjudanden. Det innebär att relationen mellan text och läsare präglas av en antingen övertalande eller oavvislig argumentation, det vill säga att läroböcker vädjar till läsarens insikt och samtycke eller till läsarens acceptans för en tvingande rationell argumentation. Texterna konstruerar genomgående engagemang för och inom den representativa demokratin som nödvändig; i den mån engagemang för samhället som helhet framställs som ledstjärna konstrueras denna samhällshelhet som formell, representativ demokrati. Den relationella aspekten domineras av texters vi-gemenskaper som konstrueras som tvingande tolknings- och åsiktsgemenskaper utan möjlighet till analys eller ståndpunkter utanför dessa gemenskaper. Elever positioneras både i politiska strukturer och i undervisningsstrukturer. Politiskt sett positioneras elever som väljare, som skall engagera sig både för det konkret existerande statsskicket och för sina individuella intressen, samtidigt som de tar avstånd från demokratifientliga grupper och ideologier. De skall också överta uppfattningen att det formella politiska systemet är demokratiskt, rationellt
och välfungerande, och identifiera sig med uppfattningen att förändringar eller alternativ till existerande politiska strukturer är omöjliga, irrationella eller ogenomförbara. I relation till texten positioneras elever som mottagare av textens auktoritativa meningserbjudanden. Elever positioneras som individer som är eller bör vara mottagliga för texternas moralisk-rationella argumentation. Den politiska och pedagogiska positioneringen av elever stämmer överens så till vida att båda betonar (frivillig) underordning på rationella eller moraliska grunder, och båda fokuserar på reproduktion av påbjudna tolknings- och förklaringsmodeller.

Abstract in English