Lärarutbildning i skolans tjänst? En policyanalys av statliga argument för förändring

Publicerad:2013-12-04

Uppdaterad:2014-02-25

Lärarutbildningen har en position mellan skolan och den högre utbildningen. Stina Hallséns avhandling behandlar de olika roller och funktioner som tillskrivs lärarutbildningen i dess komplexa ställning inom utbildningssystemet, och framför allt dess förhållande till skolan.

Författare

Stina Hallsén

Handledare

Eva Forsberg, professor, Uppsala universitet. Ulf P. Lundgren, professor emeritus, Uppsala universitet. Henrik Román, PhD, Uppsala universitet.

Opponent

Petter Aasen, professor, Høgskolen i Vestfold, Norge

Disputerat vid

Uppsala universitet

Disputationsdag

2013-12-06

Titel (se)

Lärarutbildning i skolans tjänst? En policyanalys av statliga argument för förändring

Institution

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Lärarutbildning i skolans tjänst? En policyanalys av statliga argument för förändring

Lärarutbildning befinner sig i en position mellan skola och högre utbildning, där den både förväntas påverka skolan och påverkas av densamma. Den nära relationen till skolan har medfört att lärarutbildning jämfört med annan högre utbildning mer frekvent är och har varit föremål för statlig styrning och i högre grad detaljreglerats. Denna avhandling bygger på en undran kring hur lärarutbildning tillskrivs olika roller och funktioner i sin komplexa position i utbildningssystemet och framförallt i sin relation till skola. Studien syftar till att utveckla kunskap om statlig policy rörande lärarutbildning samt de inramningar som policyn produceras inom och skapar för lärarutbildningen. I avhandlingen analyseras dels direktiven till fem stora lärarutbildningsutredningar i efterkrigstid, dels statlig utbildningspolicy som behandlat införandet av IT på lärarutbildning. Genom en läroplansteoretisk analys av argument framförda i statlig policy framträder bland annat att lärarutbildningens reformering på ett eller annat sätt legitimeras genom påvisandet att den utvecklingsmässigt är eftersatt skolan. En förskjutning över tid i innebörden av att lärarutbildningen är i skolans tjänst blir också synlig. Under senare tid tycks tjänsten innebära att förmedla de lärare skolan behöver, snarare än att bidra till skolans utveckling. Fokus i lärarutbildningsrelaterad policy har under 2000-talet mer än tidigare också kommit att riktas mot samtiden, istället för framtiden, samt på skolans brister och elevers rättigheter.

Abstract in English

Teacher education occupies a position between the school system and higher education. It is expected to both have an impact on the school system and to be influenced by it. Compared to other higher education programs, teacher education has more often been subject to government control and detailed regulation. This thesis deals with the various roles and functions ascribed to teacher education in its complex position within the educational system, and above all its relationship with the school system. The objective of the thesis is to increase knowledge on government policy, with regard to teacher education, and frames within which the policy is developed, that in turn creates the framework for teacher education.

The issues outlined above are processed through two sub-studies. The first sub-study deals with these issues in a general and historical perspective. The second sub-study is focused on a specific content (ICT) in initiatives for teacher education reforms. By analyzing arguments put forward in government policy from a curriculum theory perspective the thesis shows that teacher education throughout the whole review period was considered to mainly benefit and serve the school system. However, the significance attached to this service varies. Generally two trails are highlighted. The first involves the teacher education service of delivering the teachers that the school system requires in order to live up to expectations of today. The other definition of working in the service of the school system is to contribute to a future-oriented development of the current school system. In many cases these perspectives are combined but the trend in the period reviewed in this study is that the first definition, to work in the service of the contemporary school system, has been accorded ever greater prominence.