Lärarlegitimation som facklig professionsstrategi. En analys av den svenska legitimationsreformen som argument för lärares (re)professionalisering

Lärarlegitimation som facklig professionsstrategi : En analys av den svenska legitimationsreformen som argument för lärares (re)professionalisering

Avhandlingens syfte är studera läraryrkets professionalisering i Sverige genom att särskilt undersöka hur de fackliga organisationerna, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, argumenterat för införande av lärar-legitimation. Mot bakgrund av en historisk rekonstruktion analyseras hur lärarförbundens professionskrav formulerats och medierats på tre policyarenor – den lärarfackliga, den politiska och den mediala – mellan 1992 och 2014. Den övergripande frågeställningen handlar om hur relationen mellan lärarförbundens argumentation och den statliga styrningen framträder i den debatt som omgärdade reformens framväxt och införande. Därför undersöks hur underliggande ideologier och kampen om utbildning och utbildningsideal påverkat synen på lärar-professionen. Särskilt problematiseras NPM-retorikens (New Public Management) inflytande på bilden av läraren. Tre frågor står i centrum: Hur framträder de fackliga professionsstrategierna och hur tas de emot? Vilka olika sätt att betrakta läraryrket kan urskiljas? Vilka positioner intar lärarförbunden, staten och övriga aktörer och hur belyses de i debatten? Teoretiska utgångspunkter tas i Abbotts professionsteori som innebär att professioner måste studeras mot bakgrund av strukturella och kontextuella fenomen. Vidare utgår analysen från Lundgrens läroplansteori som betonar ett arenabegrepp och en historisk förståelse av utbildning. Teoretiskt informeras arbetet också av Uljens utveckling av ett icke-hierarkiskt och icke-deterministiskt perspektiv på policy, utbildning och lärarprofessionen. Empirin utgörs av fackliga texter, statliga dokument samt artiklar i dagspress. Metoden är idé-och ideologianalys med inspiration från kritisk teori. Ur ett grupp-och aktörsperspektiv undersöks hur ideologier som framträder och upprätthålls på en samhällelig och institutionell nivå samtidigt kan bli föremål för förändring. I studien konceptualiseras fackförbundens och de politiska partiernas både drivande och receptiva positioner i den studerade reformprocessen och dess mediala gestaltning. Avhandlingen visar att legitimationsreformens förslag om skärpt behörighet, forskningsanknytning och karriärsteg för lärare, som beslutades 2011, kan ses som ett resultat av både intraprofessionella strategier och samhällelig påverkan i form av politisk styrning och opinionsbildning. Givet de teoretiska utgångspunkterna är slutsatsen att lärarförbundens professionsstrategier och en politisk konsensus att införa legitimations-reformen i vissa avseenden bidragit till en reprofessionalisering av lärar-kåren samt en stärkt legitimitet som profession.