Lärarkulturer och professionskoder. En komparativ studie av idrottslärare i Sverige och Grekland

Publicerad:2006-06-07

Uppdaterad:2013-02-15

Konstantin Kougioumtzis har studerat lärarkulturer och professionskoder för idrottslärare i Sverige och Grekland. Han säger att i de lägre skolåren har de svenska idrottslärarna inte riktigt adopterat läroplanens intentioner, medan den fått fullt genomslag i de högre skolåren. En orsak kan vara att idrottslärare på högstadiet är mer tidsmässigt styrda av staten – de har därför inte samma frihet att definiera sitt eget arbete.

Författare

Konstantin Kougioumtzis

Handledare

Professor Göran Patriksson

Opponent

Professor Ulf P Lundgren, Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet

Disputerat vid

GU – Göteborgs universitet

Disputationsdag

2006-06-01

Titel (se)

Lärarkulturer och professionskoder. En komparativ studie av idrottslärare i Sverige och Grekland

Titel (eng)

Teacher Cultures and Professional Codes. A Comparative Study of Physical Education Teachers in Sweden and Greece

Institution

Institutionen för pedagogik och didaktik

Lärarkulturer och professionskoder. En komparativ studie av idrottslärare i Sverige och Grekland

Under de senaste åren har ett ökat intresse för komparativa studier kunnat uppmärksammas och ett centralt ämne i diskussioner om skolan utgörs av internationella undersökningar om bl.a. elevers skolprestationer. Denna trend står på någorlunda fasta grunder, eftersom den komparativa ansatsen syftar inte bara till att göra det främmande bekant utan även det bekanta främmande, genom att avspegla fenomen i det egna landet mot företeelser i andra länder. Emellertid ter sig utvecklingen något ensidig, eftersom storskaliga projekt och ren faktaproduktion dominerar över fördjupningsstudier med färre länder, klarare teoretisk orientering och större hänsyn till den kulturella kontexten.

Föreliggande studie syftar till att kartlägga idrottslärarnas arbets- och undervisningsmiljö i Sverige och Grekland. Arbetsmiljön kopplas till relationer med andra lärare och olika ramars betydelse som läroplan, tillgänglig undervisningstid samt tillgång till lokaler och material för undervisning. Undervisningsmiljön relateras till undervisningsinnehåll, elevers inflytande samt bedömning och betygssättning. De båda miljöerna analyseras med hjälp av begreppet kod (Basil Bernstein) som mynnar ut i klassifikation och inramning. Enkelt uttryckt, beskriver klassifikation och inramning det sätt på vilket hierarkier respektive relationer mellan aktörer produceras och reproduceras. Via distinkta uppsättningar av klassifikation och inramning, dvs. genom olika koder, kan etablerade makthierarkier och kontrollrelationer vidareföras.

I avhandlingen kombineras riksomfattande enkätstudier med semistrukturerade intervjuer med idrottslärare i de två länderna. Enkäten besvarades av 707 svenska och 451 grekiska idrottslärare, medan åtta idrottslärare i varje land djupintervjuades. Det görs en distinktion mellan idrottslärare som undervisar i de lägre skolåren i grundskolan och de som undervisar i de högre skolåren, vilket innebär att idrottslärarnas arbets- såväl som undervisningsmiljö beskrivs med utgångspunkt i fyra olika idrottslärargrupper.

I de lägre skolåren i Sverige vittnar idrottslärare om horisontella hierarkier och personliga relationer i både arbets- och undervisningsmiljön, vilket kan sägas vara kompatibelt med en situation sådan den var före Lpo 1994. Inverkan av den senaste svenska skolreformen syns tydligt i de högre skolåren, där idrottslärarna tycks njuta av en hög status, samtidigt som de begränsas avsevärt av den tid de har till förfogande. I Grekland saknar idrottslärarna både status och autonomi, eftersom idrottsundervisningen regleras byråkratiskt av staten. Visserligen går det att uppmärksamma en trend där grekiska idrottslärare i de lägre skolåren försöker bryta traditionella mönster, huvudsakligen vad gäller bedömning av elevernas prestationer.

I grundskolan vidareförs i första hand normer och värderingar, medan kunskaper och färdigheter reproduceras i framför allt gymnasiet och på universitetsnivå. Idrottsämnet i grundskolan spelar en viktig roll vid elevers socialisation till samhälleligt betingade hierarkier och relationer. Starkt förenklat kommer de svenska eleverna i kontakt med horisontella hierarkier och personliga relationer, medan grekiska elever socialiseras till vertikala hierarkier och positionsrelationer i samband med idrottsundervisning. I Grekland betraktas idrottslärare som en lärarkategori med lägre status, samtidigt som de begränsas avsevärt av olika ramar. I Sverige tycktes idrottslärare ha låg status före 1994, medan numera anses idrottslärare på högstadiet vara professionella och interagerar med lärare i de teoretiska ämnena på nästan samma villkor. Handlar detta om en uppgradering av ett yrke som fokuserar mot kroppen? Förslagsvis handlar fenomenet om en sofistikerad styrform, där den svenska staten försöker behålla den egentliga makten och kontrollen över skolan. Denna styrform bör uppfattas i termer av en professionsstyrning, där (idrotts-)lärarna utgör statens förlängda arm i utbyte mot en ökad status. Undervisningstidens måttliga avreglering i samband med Lpo 94 orsakade brytningar hos traditionella lärarkonstellationer, där lärare i de praktiska ämnena var mindre värda. Numera konkurrerar de nya lärarkonstellationerna på högstadiet om framför allt elevens val, medan svenska staten behåller sin ensamrätt att diktera riktlinjer och formulera mål. Det intressanta är att mer konkreta mål tycks eftersträvas i Sverige. Vem kommer att bestämma över kriterierna? Vilka elever kommer att premieras? Vad är det som väntar (idrotts-)lärarprofessionen runt hörnet?

Teacher Cultures and Professional Codes. A Comparative Study of Physical Education Teachers in Sweden and Greece

The present study focuses on the professional codes of physical education (PE) teachers in Swedish and Greek compulsory schools. Professional codes can be defined as rules that govern teachers constructions of discourses as to perceived working conditions and to declared intentions with instruction. Working conditions refer both to teacher collaboration and constitutional (curriculum), organizational (time) and physical (facilities) frames. Instruction intentions concern lesson s content, content transmission and grading. Bernstein (2000) depicts codes in terms of classification, framing and forms of pedagogy. In this study, working conditions are analyzed as external classification and external framing, while instruction intentions are expressed through internal classification, internal framing and visible or invisible pedagogy.

Nationwide surveys have been conducted in Sweden as well as in Greece to highlight working conditions and intentions of instruction. The final sample consisted of 707 Swedish PE teachers and 451 Greek PE teachers. In depth semi-structured interviews have also been administered with eight PE teachers in each country.

Results on working conditions revealed three PE teacher cultures. In Swedish primary schools, PE teachers have a good collaboration with other teachers and restrictions due to issues of frame are not very problematic. In the Swedish lower secondary school, teachers collaborate intensively with other teachers, but are limited by organizational frames. At Greek compulsory schools, PE teachers do not collaborate often with other teachers and they perceive severe restrictions due to physical frames.

Results on instruction intentions display four PE teacher cultures. Swedish PE teachers uphold competence codes in primary schools and perfection codes in lower secondary schools. Greek PE teachers promote strict performance codes in lower secondary schools and a kind of a performance code in primary schools. A competence code stresses consensual sports activities, democratic instruction procedures and invisible pedagogy while a perfection code refers to autonomy, self responsibility and surveillance. A strict performance code is characterized by differentiating sports activities, discipline and visible pedagogy. The kind of a performance code that PE teachers use in primary schools in Greece is not combined with visible pedagogy. The various codes can be seen in the broader context of cultural reproduction within the Swedish and Greek educational systems.