Kursplaners möjlighetsrum: om nationella kursplaners transformation till lokala

Publicerad:2013-11-19

Uppdaterad:2014-01-03

Charlotta Pettersson har undersökt om det är möjligt att styra skolans verksamhet med nationella kursplaner. Forskningen baseras på den tidigare kursplanen och visar att lärarna upplevde en stor frihet.

Författare

Charlotta Pettersson

Handledare

Professor Tomas Englund, Örebro universitet, Doktor Eva Hagström, Högskolan Dalarna, Professor Moira Wright, Örebro universitet

Opponent

Docent Silwa Claesson, Göteborgs universitet

Disputerat vid

Örebro universitet

Disputationsdag

2013-10-11

Titel (se)

Kursplaners möjlighetsrum: om nationella kursplaners transformation till lokala

Institution

Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Kursplaners möjlighetsrum: om nationella kursplaners transformation till lokala

Syftet med denna avhandling är att studera nationella kursplaners transformation till lokala, så som de kommer till uttryck genom lärarnas organiserade samtal. Jag undersöker även vilken kunskapssyn som kommer till uttryck i de lokala kursplanerna och vilka implikationer den kunskapssynen får när det gäller utbildningens samhällsuppdrag. Empirin som resultatet är grundat på är sex fokusgruppssamtal med lärare som diskuterar nationella och lokala kursplaner. Utgångspunkt för avhandlingen tas teoretiskt i ett läroplansteoretiskt relationellt perspektiv och Ricoeur. De perspektiven bildar utgångspunkt i utarbetandet av den modell jag har använt mig av för att studera hur det går till när nationella kursplaner transformeras till lokala och vad de transformeras i relation till. Transformationen av de nationella kursplanerna har resulterat i fyra lokala möjlighetsrum: 1) Legitimitet och gränslös frihet åt lärare, 2) Kursers innehållsliga frihet, 3) Kravet att sätta betyg ställer krav på lärarna och 4) Begränsad delaktighet för elever. Analyserna visar att lärarna tolkar de nationella kursplanerna som ett dokument som öppnar upp för en gränslös frihet av deras pedagogiska arbete. Lärarna använder friheten till att vända sig bort från innehållet i de nationella kursplanerna mot andra texter. Lärarna upplever att det enda som begränsar dem i deras pedagogiska arbete är betygssättning, vilken ställer många olika typer krav. Analysen visar också att elevernas utrymme att vara delaktiga i arbetet med de nationella och lokala kursplanerna är begränsad. Den kunskapssyn som framträder i möjlighetsrummen är individualistisk. Det visar sig att lärarna förlitar sig till sina egna erfarenheter, snarare än att de läser, tolkar och skapar förståelser av vad de nationella kursplanerna betyder i relation till deras erfarenheter och kunskaper. Innehållsligt riktar sig utbildningen inåt mot lärarens individuella kunskapssyn, istället för utåt mot skolans samhällsuppdrag. Det är således lärarna som individuellt och utifrån sina personliga ställningstaganden avgör vilka kunskaper eleverna behöver ha med sig i livet, snarare än målen i de nationella kursplanerna.

Abstract in English

This study explores the transformation of national syllabuses into local ones, as expressed in teachers’ organized conversations. It also investigates what view of knowledge is expressed in local syllabuses and what implications that view has for the educational task entrusted to schools by society. The data collected consist of six focus-group conversations in which teachers discuss national and local syllabuses. The thesis takes its theoretical point of departure in relational curriculum theory, with support from Ricoeur. These perspectives form the basis for the model that is used to study the transformation of national syllabuses are transformed into local ones – and what they are transformed in relation to. This transformation process results in four local ‘spaces of possibilities’: The analysis shows that teachers interpret the national syllabuses as documents which open up unlimited freedom in their teaching. The teachers use this freedom to turn from the content of national syllabuses towards other texts. Teachers feel that the only thing limiting them in their teaching is the grading of students, which places many different kinds of demands on them. The view of knowledge that emerges from the spaces of possibilities described is an individualistic one. The teachers fall back on their own experience, rather than reading, interpreting and developing an understanding of what the national syllabuses mean in relation to their experience and knowledge. In terms of content, the education provided is directed inwards towards the teacher’s own individual view of knowledge, rather than outwards towards the task given to schools by society. It is concluded that it is the teachers who, individually and based on their personal points of view, decide what knowledge students need to prepare them for life, rather than the goals set out in national syllabuses.