Kunskapsbygge på nätet. En studie av studenter i dialog

Publicerad:2006-06-07

Uppdaterad:2013-01-31

Claes Malmberg har studerat hur lärarstudenter i grupp löste så kallade ”dilemman” via chatt och diskussionsforum på nätet. Han säger att även om studenternas arbete inte ledde till ett djupare kunskapsbygge, finns det stor potential i det nätbaserade lärandet – men då måste vi fundera mer över vår utbildningskultur, lärarens roll och uppgifterna i sig. För ett djupare kunskapsbygge krävs att studenten skapar NY kunskap och går från att vara mottagare av kunskapsförmedling, till att bli deltagare i kunskapsbildning.

Författare

Claes Malmberg

Handledare

Professor Gunilla Svingby

Opponent

Professor Roger Säljö, Göteborgs universitet, IPD, Enheten för lärande och undervisning

Disputerat vid

MaH – Malmö högskola

Disputationsdag

2006-06-07

Titel (se)

Kunskapsbygge på nätet. En studie av studenter i dialog

Titel (eng)

Knowledgeconstruction on the Web. A study on students i dialogue

Institution

Lärarutbildningen vid Malmö högskola

Kunskapsbygge på nätet. En studie av studenter i dialog

Den här avhandlingen handlar om studenter som samtalar och samarbetar i små grupper i en nätbaserad kurs. Studien har ett intresse av att beskriva och förstå de dialogiska processer, som uppstår i ett autentiskt nätbaserat samtal, vilket pågår under lång tid. Det handlar bland annat om att studera, hur deltagarna använder sig av de meningserbjudande, i form av deltagarnas yttranden och kulturens resurser, som denna sociala praktik innehåller. I syftet ingår att undersöka yttrandenas dialogiska kvaliteter och samtalets potential för kollektiv kunskapsbildning. Fokus ligger således på hur studenterna engagerar sig i en potentiell lärandeaktivitet, och inte på hur eller vad de lär sig.

Studiens empiriska sammanhang är första terminen vid lärarutbildningen i Malmö. I första terminen ingår en del som behandlar globala överlevnadsfrågor. Delen omfatta 5 veckor och förläggs helt till nätet. Det empiriska materialet kommer från 120 studenter. Ett urval av tre fall har gjorts från totalt 25 grupper. Observation har använts som datainsamlingsmetod för att beskriva studenternas samarbete. Data har samlats in från studenterna nätbaserade diskussioner i diskussionsforum och chatt.

Tre deltsudier genomfördes. Den första intresserar sig för de dynamiska förhållanden i vilken dialogen utspelas. Den andra fokuserar vilka resurser studenterna använder i dialogen. Vilka kontexter aktualiseras? Studenterna kan ta in en röst från den egna studiegruppen, från en person utifrån, från litteratur som hör till kursen etc. Den tredje studien har två parallella men sammanflätade fokus: det enskilda yttrandets dialogiska kvaliteter och deltagarnas användning av varandras yttranden.

Sammanfattande kan konstateras att det i alla tre grupperna utvecklas en omfattande dialog i forum. Det visar sig också att trots att alla deltagarna på något sätt deltar i dialogen, utvecklas i samtliga grupper en struktur, där vissa deltagare blir mer centrala än andra. Det tycks som om tidpunkten för en deltagares bidrag har betydelse för om man kommer att tillhöra kärnan eller bli perifer. Studenternas samtal är uppgiftscentrerat när de använder diskussionsforum. Samtalet under den synkrona chatten har en annan karaktär. Chatten används som ett rum för sociala och privata samtal. Ett avspänt samtal, som förs i chatten, tenderar att påverka dialogen i forum positivt. Mängden och innehållet i bidrag till forum antyder att så är fallet.

Delstudie två visar att studenterna i de tre grupper för in många röster i dialogen. Studenterna refererar i stor utsträckning till varandra. Utdrag ur dialogerna ger en antydan om att det flitiga refererandet inom gruppen är ett led i byggandet av en social gemenskap och inte enbart ett tecken på att studenterna nöjer sig med den kunskap som den lilla gruppen själv besitter. Samtidigt kan konstateras att studenterna refererar ännu mera till röster utanför den egna gruppen. Det innebär att studenterna för in en stor variation av externa röster till dialogen. En stor del av de externa röster som refereras är ospecifika och svåra att spåra. Det tycks vara röster som deltagaren lyssnat till i den publika scenen och som i sin tur bär röster från böcker och tidningar och från andra delar av massmedia. De representerar varken vetenskapligt prövad kunskap, som kan spåras till en särskild källa, eller egen förstahandserfarenhet. De representerar tvärtom icke specificerade erfarenheter i tredje eller fjärde hand. Denna typ av ”sådant som alla vet” * referenser visar sig i stort sett accepteras som giltiga utsagor och ifrågasätts sällan. Deltagarna refererar i liten omfattning till specifik kunskap (experter och teorier) i sina bidrag och väldigt sällan uppger de källan. Dessa röster får emellertid en speciell plats i dialogen eftersom de sällan ger upphov till svar.

I samtliga grupper finns potential för kollektiv kunskapsbildning, genom att många olika resurser förs in i dialogen. Yttrandena är således vid de flesta tillfällen flerstämmiga, vilket gör att många röster hörs i samtalet. Många bidrag är öppna och inbjuder på så sätt till utveckling eller kritik. Emellertid ändrar dialogen karaktär över tid. I alla grupperna växlar perioder, då dialogen är öppen och prövande, med perioder då dialogen är sluten. I de slutna delarna av dialogen utnyttjas inte bidragen. Få yttranden bygger direkt på innehållet i tidigare yttranden i dialogen. Dialogen kan istället karaktäriseras som ”turn-taking”. Deltagarna redovisar sina egna ståndpunkter, utvecklar sina idéer och ställer frågor mer till sig själva än till gruppen som helhet. Dessa yttranden kan förvisso vara flerstämmiga, men utnyttjas inte av de andra deltagarna i dialogen Det räcker tydligen inte att yttrandena är dialogiska till sin natur för att en kunskapsbildande dialog ska skapas. Kontexten, t.ex. uppgiften, är sannolikt en stark faktor, som kan överrösta en ”ideal” kollektiv kunskapsbildning. Ett för deltagarna mer näraliggande intresse, som att klara uppgiften, kan vara starkare än ett genuint kunskapsbildande intresse.

Knowledgeconstruction on the Web. A study on students i dialogue

This thesis investigates students’ dialogue and collaboration when working in small groups in a netbased course. The aim is to describe and shed light on student’s dialogue and collaboration in a computer-mediated communication working with a problem oriented task. Thus, the interest lies in student’s engagement in the learning situation rather than on the learning outcomes.

The research was carried out in ’natural’ settings, as part of a computer supported course involving 120 students in 25 groups working for 5 weeks. The course was taken by teacher students in Mathematics and Science during their first year. The students used a web-based learning environment. The study analyses the dialogue from three out of the 25 groups when working with tasks dealing with ethical conflicts in connection with the exploitation of natural resources. Observation was used as a method of collecting empirical material. The observational data gathered is student’s interaction in discussion forum and chat from netbased communication from each group.

Three studies were carried out. The interest in the first study is the dynamic condition in which the dialogue takes place. The second study focuses on the resources students are using in the dialogue. The third study has two different but parallel foci: the dialogical quality of the separate utterance and the students’ use of each other utterances.

In sum, all three groups are developing an extensive dialogue. However, despite the fact that all students are taking part in the dialogue some are more central than other. Obviously, timing is a crucial factor. A late submission doesn’t receive responses. The interaction is on-task when groups are using the asynchronous forum. The synchronous chat is used as a space for private and social talk. Intensive use of the chat has a positive effect on the dialogue in the forum. This suggests that social interaction is a key feature of constructive collaboration in net based courses.

The students refer to sources both inside as outside the group. A positive feature is the potential for knowledgebuilding shaped through the richness of resources brought into the dialogue. However, external references are often vague value statements. The students are referring to specific knowledge to a low extent. When they do, their utterances do not elicit responses. A statement representing an authoritarian voice is accepted not commented.

The utterances made by the students can often be characterized as multivoiced and open. However, the dialogues changes from periods of a tentative and open inquiry to periods with a more closed interaction. During the closed periods of the dialogue only few utterances builds on each others content and external resources are not used. The students give account for their own position; develop their own ideas, and pose question more to themselves than to the group as a whole. One can conclude that it is not enough with multivoiced and open utterances to create a knowledgebuilding dialogue. The task itself functions as strong motivating fuel and the wish to pass the exam might be stronger than a genuine knowledgebuilding interest.