Kunskapens händer. Kunskapstraditioner, maskulinitet och förändring i Lesjöfors 1940-2010

Publicerad:2014-04-16

Uppdaterad:2014-08-26

I dagens samhälle finns en efterfrågan på hög formell utbildning, det är dock inte alltid man inom politiska sammanhang tar ställning till vilka konsekvenser beslutsfattande får för små lokalsamhällen och individer i glesbygd. Avhandlingen belyser problematiken och relationen mellan kunskapstradition, maskulinitet och förändring.

Författare

Ramona Ivener

Handledare

Ann-Kristin Högman, universitetslektor, Karlstads universitet. Sven-Erik Karlsson, universitetslektor, Karlstads universitet

Opponent

Mats Lundmark, Professor (Örebro universitet)

Disputerat vid

Karlstads universitet

Disputationsdag

2014-03-28

Titel (se)

Kunskapens händer. Kunskapstraditioner, maskulinitet och förändring i Lesjöfors 1940-2010

Institution

Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap

Kunskapens händer. Kunskapstraditioner, maskulinitet och förändring i Lesjöfors 1940-2010

Orten Lesjöfors, i Filipstads kommun i Värmland, har bruksanor från 1600-talet. I mitten av 1970-talet drabbades dock Lesjöfors, liksom Bergslagen i stort, av den internationella lågkonjunkturen. Strukturomvandlingen fick stora konsekvenser i den här regionen. Den har drabbat samhället men inte minst människor. Dessa omvälvningar bildar grunden för denna undersökning.

Som samhället ser ut idag är kunskap eller utbildning snarast en norm och något som hela tiden efterfrågas. Dock är det inte alltid man inom politiska sammanhang funderar kring de konsekvenser som beslutsfattande får för små lokalsamhällen och individer i glesbygd. Även de mest välmenande politiker och beslutsfattare kan hamna i en kulturell fälla. Nämligen att se ”de andra”, ”vanligt folk” i ett visst sken eller perspektiv. I en värld som i allt större utsträckning betonar kunskap är det betydelsefullt att diskutera vad denna utveckling innebär för människor.

Syftet med denna avhandling har varit att undersöka betydelsen av lokala kunskapstraditioner i en bergslagsmiljö under ett händelserikt historiskt skede, mera specifikt med fokus på män och manliga livsformer och den roll som lokala kunskapstraditioner spelat för valet av utbildning. Den tidsmässiga avgränsningen avser 1940-2010, en period av både industriell framgång och drastisk nedgång, vilket ger tillfälle att över tid spåra eventuell förändring.

Min undersökning visar att det finns tydliga tendenser i dagens samhälle till att skola människor, få de att bryta upp från det förflutna, ta sig an nya livsstilar och rationella förhållningssätt. Förändringens vindar blåste även i Lesjöfors och det blev inte längre möjligt att göra som man tidigare hade gjort, det vill säga det naturliga för flertalet av dessa män. Det hade varit att göra likt sina förfäder och träda in i industrin då de nått mogen ålder. Det betyder att männen här ställs inför behovet att anpassa sig till de krav som hör samman med en ny situation och samtidigt förhålla sig till kunskapen och identiteten förbunden med det förflutna, något som skapar intressekonflikter och en ambivalent situation för individen.

Abstract in English

Lesjöfors, located in the municipality of Filipstad in Värmland, has a mining history dating back to the 1600s. In the mid-1970s, however, Lesjöfors, like Bergslagen at large, suffered from the international recession, and structural change had a major impact on this region, affecting society as well as individuals. These transformations form the basis of this thesis.

In today’s society, knowledge or training is constantly in demand. However, the political context does not always allow for a consideration of the impact of decisions on small local communities and individuals in rural areas. Even the most well-intentioned politician and decision-maker may find themselves in the cultural trap of seeing ”the others”, ”ordinary people” in a certain light or perspective. In a world that increasingly emphasizes knowledge, it is important to discuss what this development actually means to people.

This thesis investigates the importance of local knowledge traditions in a mining district during an eventful historical phase. The main focus is on men and the role that local knowledge traditions – including knowledge patterns and knowledge ideals – have played in their choice of education. The study covers the period 1940-2010, which was marked by both industrial progress and drastic decline, and offers the opportunity to identify change over time.

The study shows that there are clear trends in today’s society to educate people, get them to break with the past, adopt new lifestyles and rational approaches. In Lesjöfors it is no longer possible to live the way people used to, that is, like their ancestors, to enter the industry as they reach full maturity. This means that the need to adapt to the requirements of a new situation while retaining the knowledge and identity of the past creates social conflicts of interests and an ambivalent situation for the individual.