Kulturell tid och individuella rytmer: Gymnasieelever om tidens pedagogiska villkor

Publicerad:2006-02-09

Uppdaterad:2012-02-25

Det finns ett gränsland mellan skolans gemensamma tid och varje elevs individuella tidsrytm. Det är där Jutta Balldins avhandling tar sin början. Tid sätter villkor för olika sätt att vara, att positionera sig. Gymnasieelever som fick tid för individuella studier, såg skolans tidsstyrning i ett nytt perspektiv.

Författare

Jutta Balldin

Handledare

Birgitta Qvarsell

Opponent

Eva Alerby, Luleå Tekniska universitet

Disputerat vid

SU – Stockholms universitet

Disputationsdag

2006-02-10

Titel (se)

Kulturell tid och individuella rytmer: Gymnasieelever om tidens pedagogiska villkor

Titel (eng)

Cultural times and individual rhythms: High school pupils on time as pedagogical conditions

Institution

Pedagogiska institutionen

Forskningsmiljö

SU – Stockholms universitet

Kulturell tid och individuella rytmer: Gymnasieelever om tidens pedagogiska villkor

Det problem som fokuseras i avhandlingen har sin grund i gränslandet mellan en mångsidig och delad skoltid, och den individuella tidsrytmen hos varje elev. Avhandlingen bygger på det teoretiska antagandet att kulturella strukturer i tid (gemensamma och individuella) är av betydelse både för förståelsen av oss själva och andra, men även som en ram för nutida värderingar och restriktioner, i synnerhet i skolan. Målet är att förstå och skapa en fyllig beskrivning av fenomenet tid som villkor för positionering, utifrån hur unga gymnasieelever uppfattar och hanterar det. Miljön för deras beskrivningar är tre specifika skolor som utmanar traditionell schemabunden undervisning genom att erbjuda självständiga studier: en skola erbjuder distansundervisning, en annan möjligheten att växla mellan självstudier och lektioner, den sista schemabunden undervisning, men med inslag av självständiga projekt.

Det empiriska materialet är till stor del baserat på intervjuer, brev och teckningar, insamlat från trettio elever, tio från varje skola. Eleverna betraktas, ur en pedagogisk etnografisk synvinkel, som informanter om det sökta fenomenet. Deras perspektiv representerar unika reflektioner över skoltidens villkor och komplexitet, men deras beskrivningar avslöjar även generationsbundna villkor för positionering.

Studien har utförts och analyserats i enlighet med en abduktiv metod och använder öppnande begrepp för att få fram meningsenheter genom att relatera elevernas beskrivningar till teoretiska antaganden.

Tid som villkor för positionering är ett sätt att balansera mellan kulturella strukturer och individuella handlingar. Olika tolkningar av tid avslöjar varierande känslor och temporala villkor. Tiden i skolan skapas och hanteras i gränslandet mellan känslan av frihet till (något), i kontroll och/eller närhet till (tiden och andra människor), och deras motsatser: känslan av frihet från, under kontroll, och/eller på avstånd. Dessa tolkningar av tiden kan relateras till de drömmar och problem som eleverna beskriver. Drömmar om spontanitet, närhet och intensitet kan ge upphov till pedagogiska dilemman, eftersom skolans tidsstyrning innehåller motsägande värderingar. De tidsrytmer som eleverna beskriver stödjer drömmarna, samtidigt som de understryker elevens behov av gemensamma ramar som ser och bekräftar deras prestation här och nu, såväl som i framtiden. Tiden måste organiseras och delas, men inte på ett definitivt, tidsbundet sätt. Elevernas egna scheman har förutbestämda ramar för början och slut, men också utrymmen för individuella tankar och tempon. Tid som ett analytiskt filter visar att meningen med tiden är att den är just mångfacetterad. Att den består av både linjer och cirklar, ögonblick och hela liv, skoltid och annan tid. Finns det inga linjer, finns det heller inga skillnader, eller någon tid att mötas eller bli sedd.

Cultural times and individual rhythms: High school pupils on time as pedagogical conditions

The problem focused in the thesis has its ground in the crossroads between a manifold school-time and shared as well as individual rhythms of pupils. The thesis builds on a theoretical assumption that cultural structures in time are both (commonly and individually) of meaning for an understanding of ourselves and of others, and works as a frame for contemporary values and constraints, especially in school. The aim is to understand and create a thick description of the phenomenon time as a condition for positioning, as young high school pupils see and deal with it. The contexts for their descriptions are three specific schools, challenging traditional ways of studying in time by offer independency, one by distance education, one by mobility between independency and timed lessons, and one by an independent project in an otherwise ordinary timetable.

The empirical material is mainly based on interviews, letters and drawings, collected from thirty pupils, ten from each school. The pupils are, based in pedagogical ethnography, seen as informants of the phenomenon. Their perspectives are unigue reflections of the conditions of school-time as an educational complexity, but their descriptions also reveal generational, timely conditions for positioning. The study is conducted and analysed in means of an abductive methodology, and use senzitising concepts to withdraw units of meaning, relating the descriptions of pupils to theoretical assumptions.

Time as a condition for positioning is a way of balancing between structure and individual acts. Various interpretations of time reveal different feelings, as well as conditions in time. Time in school is created and dealt with in the crossroads between feelings of freedom to, of being in control of and/or close to, and their opposites, feelings of freedom from, or being controlled by and/or on distance. Dreams of spontaneity, closeness and intensity give way to certain temporal dilemmas in a school-time with contradictory values. The rhythms outlined by some of the pupils support the dreams described, as well as they underline the pupils need for temporal frames that see and confirm their performances here and now, as well as in the future. Time must be ordered and divided, but not in a definitive and time-bound way. The timetables of the pupils have ends, but also spaces for indivdual thoughts and paces. Time as an analytical filter reveals a meaning of time as enclosing lines and circles, present moments and stretched lives, school-time and other times.

Keywords: high school pupils, school time, time in school, conditions for positioning