Kränkningens livsförståelse – en religionsdidaktisk studie av livsförståelselärande i skolan

Publicerad:2006-06-21

Uppdaterad:2013-02-15

När Christina Osbeck arbetade vid Centrum för värdegrundsstudier hade hon en bild av kränkning som en handling som bröt mot det normala. Det var tills hon upptäckte att det inte var lika svart och vitt för eleverna: för dem är det en gråskala där handlingarna syftar till att lära varandra gällande normer och värderingar. Det är vid upprepade markeringar som elever riskerar att gå över den enskilda individens gräns – och övergå till det vi kallar kränkning.

Författare

Christina Osbeck

Handledare

Professor Henry Cöster samt professor Inga Wernersson

Opponent

Docent Edgar Almén, Linköpings universitet

Disputerat vid

KaU – Karlstads universitet

Disputationsdag

2006-05-19

Titel (se)

Kränkningens livsförståelse – en religionsdidaktisk studie av livsförståelselärande i skolan

Titel (eng)

The Hard Lesson of Life: A Study of /Re/construction of Life in School from a Religious Educational Perspective

Institution

Institutionen för religionsvetenskap

Kränkningens livsförståelse – en religionsdidaktisk studie av livsförståelselärande i skolan

Det övergripande syftet med avhandlingen är att beskriva livsförståelse som unga människor /re/konstruerar och i denna mening lär i skolans diskursiva praktiker samt beskriva hur sådan /re/konstruktion kan gå till.

Avhandlingens teoretiska ram är inspirerad av kritisk teori, vilket betyder att potentiellt problematiska aspekter och resultat ges prioritet framför goda exempel. De tre begrepp som ringar in studien livsförståelse, diskursiv praktik och språk är utarbetade i växelverkan mellan empiri och teori. Livsförståelse är begreppet för den förståelse av hur livet fungerar, av vad som ger värde och mening, som de unga gemensamt /re/konstruerar. Diskursiv praktik är benämningen på det sammanhang och det sätt som lärandet tar form på. Språk är en väsentlig resurs vid en sådan kollektiv /re/konstruktion av livsförståelse och utveckling av språkliga repertoarer därför en viktig didaktisk uppgift för skolan.

Två empiriska studier presenteras. Huvudstudien utgörs av tio gruppintervjuer med 51 ungdomar från fem skolor. Den andra studien är en läroboksundersökning av en av de mest använda religionsläroböckerna för ungdomar 13-16 år, Religion och liv , och bygger direkt på resultaten från gruppintervjustudien.

Skolans villkor, dess storskalighet samt dess kvalificerande och differentierande uppdrag, riskerar att bidra till schablonmässiga, instrumentella och prestationsinriktade relationer människor emellan. Gruppintervjustudien stärker ett sådant antagande genom att visa hur kränkningar fungerar som ett inlärningsverktyg vid /re/konstruktion av en hegemonisk (= dominerande) livsförståelsediskurs. Enligt denna diskurs kan livet sägas handla om anpassning för att uppnå konkurrenskraft, vilket uppfattas ge värde och mening. Studien visar att kränkning ger upphov till livsförståelse men också i sig är ett uttryck för livsförståelse. Den hegemoniska livsförståelsediskursen möjliggör kränkning och ger den kontextuell legitimitet. Studien av Religion och liv visar att läroboken riskerar att förstärka en livsförståelse om anpassning och konkurrens genom att dess bidrag till elevens språkliga repertoarer primärt utgörs av deskriptioner av en historia fylld av maktmissbruk.

The Hard Lesson of Life: A Study of /Re/construction of Life in School from a Religious Educational Perspective

The overriding aim of this dissertation is to examine the understanding of life that young people /re/construct, and in this sense learn, in the discursive practices of school, and to describe how such a /re/construction takes place.

The theoretical frame of the study is a critical theory perspective. Potentially problematic aspects and findings are therefore given priority over good examples. The three main concepts used were generated through the interaction of theory and empirical material. These conceptual tools are: understanding of life , discursive practice , and language . The first concept refers to the young learners collectively /re/constructed perceptions of how life works and of what gives life value and meaning. Discursive practice is the concept used for the context and the way in which learning takes shape. Language is an important resource in the shaping of the collective interpretation, negotiation and /re/construction of an understanding of life.

Two empirical studies are presented, a main study and a complementary one. The main study, which is regionally limited, is a group interview with 51 youths from five schools divided into ten groups. The second is a study of the most frequently used high school Religion textbook, Religion and Life, and the analysis draws on the results from the group interview study.

The institutional frames, the large-sized schools, and the tasks of school to educate pupils and to differentiate between them, are risk factors that may lead to stereotypical, instrumental, and competitive relationships in education. The group interview study indicates that there are grounds for concern since it shows that victimization works as a teaching tool in the /re/construction of a hegemonic discourse of understanding life. The empirically identified hegemonic discourse of understanding life is termed Life as adjustment for the benefit of individual competition . Victimization is shown to be both the cause and effect of this discourse. The hegemonic life discourse also lends contextual legitimacy to victimization. The study of the school textbook suggests that the subject Religion may reinforce such a hegemonic understanding of life if it fails to balance the book s objective and descriptive accounts of abuse of power.