Kompisar och Kamrater. Barns och ungas villkor för relationsskapande i vardagen

Publicerad:2006-05-19

Uppdaterad:2013-01-31

Maud Ihrskog säger att barns kamratskapande måste upp på de vuxnas agenda: att lära sig läsa och skriva kräver hjälp – det gör även relationsskapandet. Att drabbas av utanförskap eller att bli utesluten ur gruppen kan få förödande konsekvenser: att vara älskad, att få ha roligt, att känna tillit och närhet, det är LIVSVIKTIGA faktorer för ett barn.

Författare

Maud Ihrskog

Handledare

Professor Christer Fritzell samt fil. dr. Ingeborg Moqvist-Lindberg

Opponent

Professor Gunilla Halldén, Linköpings universitet

Disputerat vid

VxU – Växjö universitet

Disputationsdag

2006-06-02

Titel (se)

Kompisar och Kamrater. Barns och ungas villkor för relationsskapande i vardagen

Titel (eng)

Mates and Classmates. Children´s and Young People

Institution

Institutionen för pedagogik

Kompisar och Kamrater. Barns och ungas villkor för relationsskapande i vardagen

Denna avhandlings syfte är att nå en djupare förståelse i vad en jämnårig relation betyder för ett barns identitetsskapande och socialisation. Relationen som åsyftas är en kompis och kamratrelation och vad den kan innebära för meningsskapande och informella läroprocesser i ett barns perspektiv.

Studien har ett etnografiskt angreppssätt och insamling av empiri har pågått under två och ett halvt år. Barnen var 12 år gamla när studien startade och i undersökningen ingår tio barn. Databildningen har skett genom olika metoder såsom intervju, samtal och brevväxling. Arenan för studien av relationsskapandet har varit på barnens fria tid, fritidsintressen, fritidsaktiviteter och i skolmiljö.

Min utgångspunkt är att människans identitet formas av och i samspel med andra, och en teoretisk ram för mitt arbete är symbolisk interaktionism utifrån Mead. I barnens liv finns händelser där viktiga brytpunkter inte beaktas och de är mera som objekt i sin egen omgivning. I de delarna av studien har analysen utgått från Habermas teori om det kommunikativa handlandet. När barnen blev ungdomar behövdes nya teoretiska verktyg och Ziehes teori om ungdomarnas kulturella friställning har utgjort grunden för en fortsatt analys.

Resultatet i denna studie visar att kompisrelationen är avgörande för att ett gynnsamt identitetsskapande ska ske. I relationen skapas förtroende, tillit och ömsesidighet, man mår bra, känner sig älskad och allt blir en bekräftelse på att jag är någon som duger. Kamratrelationen är den som det finns många utav t.ex. klasskamrater och som behövs för att kunna skapa identifikation med flera och eventuellt vid behov kunna skapa nya kompisrelationer. Det problem som finns är att alla barn inte får känna sig behövda och älskade av någon kompis och att det är svårt för ungdomarna att skapa nya kompisrelationer. Ungdomarnas socialisationsprocess gör att gruppen blir mycket betydelsefull för dem, här söker de, förhoppningsvis tillsammans med en kompis bekräftelse och i gruppen sätts betyget på om de duger eller inte.

Villkoren för att skapa relationer styrs till stor del av vuxnas förhållningssätt och hur barnens och ungdomarnas vardagsliv är strukturerat. Då barnen och ungdomarna till stor del befinner sig i en institutionell värld då de skapar relationer får det konsekvenser för de vuxna professionella pedagoger som verkar där.

När man ser på kompisrelationer ur ett barns perspektiv står det klart att de längtar och strävar efter att skapa gemenskap med andra. Samtidigt visar de hur utelämnande de är i denna strävan att upprätthålla denna gemensamhet. De nöjer sig inte med kamrater de vill ha kompisar som de kan dela erfarenheter med, genom den ömsesidighet och tillit som skapas i kompisrelationen blir man någon som bekräftas och som behövs.

Kanske är det ett av lärarutbildningens viktigaste uppdrag att skapa medvetenhet om barn och ungas behov av tillhörighet och gemenskap.

Mates and Classmates. Children´s and Young People

The aim of this thesis is to create an understanding for children s and young people s buddy relations when it comes to the creation of identity and socialisation, as well as to emphasise the formation of meaning and informal learning processes of these buddy relations. This is seen from a child s perspective.

The study has an ethnographic approach in order to follow children s establishment of relations over time and in a process. The empiric data has been collected over a period of two-and-a-half years. The children were 12 years old when the study was initiated, and there are ten children in the examination. Via interviews, talks and correspondence I have been able to learn more about the children s leisure time, hobbies, extra-curricular activities, and their school environment. To conduct research with children for this study means that the data are collected on the children s terms.

My starting-point is that human identity is shaped by and in collaboration with others. Mead s symbolic interactionism is the main theoretical basis for my analysis. Other theoretical perspectives that have been useful are Habermas s theory on systems and life world, as well as Ziehe s theories on the cultural freedom of young people.

The result of this study shows that having a mate is buddy is crucial when it comes to the creation of a healthy identity. The relation between mates creates trust, confidence and mutuality. It promotes well-being in children and young people, and makes them feel loved. The buddy relation becomes a confirmation of the fact that they are all right. Having friends is not the same as having mates. Many people have friends, for example classmates, which is a prerequisite for the creation of identification with others and a possibility to establish new buddy relations. The problem is, though, that all children do not feel needed and loved by a mate and that it is difficult, especially when young, to establish new close relations.

The group becomes very important to the young people in their socialisation process. From the group they hope to receive, preferably together with another mate, confirmation, and the group determines whether they are good enough or not. The terms for the establishment of relations are to a large extent ruled by adult approaches and how the children s and young people s everyday life is structured. Since children and young people often spend time in an institutional world in which they establish relations, this has consequences for the adult professional pedagogues who work there. Perhaps one of the most important missions of the teacher training programme is to create awareness that children and young people have a need for belonging and togetherness. When you look at relations from a child s perspective, it is clear that they long for and try to create a working togetherness, and at the same time you realise how exposed they are when doing this.