Kommunikativ naturalism: Om den pedagogiska kommunikationens villkor

Publicerad:2006-10-16

Uppdaterad:2012-05-02

Det har ofta antagits att kommunikation är möjligt därför att deltagare talar samma språk, delar samma konventioner, och följer samma system av regler. Niclas Rönnström visar dock i sin avhandling att vi hellre bör förstå kommunikation i termer av obestämda tolkningsprocesser, där talare använder egna men inte privata språk som inte representerar något alls.

Författare

Niclas Rönnström

Handledare

Professor Sven Hartman samt docent Klas Roth

Opponent

Professor Christer Fritzell, Växjö universitet, Institutionen för pedagogik

Disputerat vid

Hej världen!

Disputationsdag

2006-10-27

Titel (se)

Kommunikativ naturalism: Om den pedagogiska kommunikationens villkor

Titel (eng)

Communicative naturalism: On the conditions of pedagogic communication

Institution

Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande (LHS)

Kommunikativ naturalism: Om den pedagogiska kommunikationens villkor

Språklig kommunikation utgör ett väsentligt inslag i pedagogisk teori och praktik. Kommunikation penetrerar i stort sett all pedagogisk verksamhet, men det är vanligt att det görs högst problematiska antaganden om den. Den här avhandlingen syftar till att undersöka vad en teoretiskt hållbar och pedagogiskt fruktbar förståelse för den språkliga kommunikationens villkor och kännetecken kan innebära.

Avhandlingens teoretiska utgångspunkter är huvudsakligen hämtade från språkfilosofisk teori om kommunikation, men också från sociologiska, lingvistiska och psykologiska teorier. Det är huvudsakligen Donald Davidsons språkfilosofi och Jürgen Habermas sociologiska talaktsteori om kommunikativt handlande som utgör referensramar för undersökning, diskussion och kritisk granskning av antaganden om språklig kommunikation.

Undersökningarna resulterar i ett begrepp om kommunikativ naturalism som utgör en referensram för att förstå den språkliga kommunikationens villkor, kännetecken, konstituerande roll och funktioner i skola och samhälle. En sådan förståelse skiljer sig dock markant från många vanliga uppfattningar och traditionella teorier om kommunikation. Antaganden om gemensamma språk, kodningsprocesser, bestämda innebörder eller att språk representerar något i världen har traditionellt spelat huvudroller i förklaringar av kommunikation. I avhandlingen ges det dock skäl för att kommunikation hellre kan förstås i termer av obestämda tolkningsprocesser där talare använder egna men inte privata holistiskt konstituerade språk som inte representerar något alls.

Kommunikativ naturalism belyser den språkliga kommunikationens dimensioner av mening, handling och giltighet, och i avhandlingen beskrivs: villkor för kommunikativ förståelse och giltighet, kommunikativ kompetens, tolkningsprocesser och hur språklig kommunikation går till, kommunikationens konstitutiva roller och sociala funktioner, vad kommunikation som flerdimensionell handling innebär och hur tre olika slags kunskap spelar en nyckelroll i pedagogisk kommunikation.

I avhandlingen diskuteras också hur en kommunikativt naturalistisk förståelse ter sig i jämförelse med aktuell forskning om pedagogisk kommunikation i Sverige, och vilka implikationer den kan få för pedagogisk forskning. Avhandlingen bidrar till kunskap om den pedagogiska kommunikationens generella villkor och kännetecken.

Communicative naturalism: On the conditions of pedagogic communication

Linguistic communication forms an important part of pedagogical theory and practice. Communication pervades practically all kinds of pedagogic activities, but highly problematic assumptions are commonly made about it. This thesis aims to investigate what a theoretically sustainable and pedagogically fruitful understanding of the conditions of linguistic communication can involve.

Its theoretical starting points are principally taken from philosophical theories of linguistic communication, but also from sociological, linguistic and psychological theories. It is primarily Donald Davidson s philosophy of language and Jürgen Habermas s sociological theory of speech acts about communicative action that provide the framework for this investigation, discussion and critical examination of assumptions about linguistic communication.

This thesis results in a concept of communicative naturalism that provides a framework for understanding the conditions, characteristics, constitutive roles and functions of linguistic communication in schools and society. This kind of understanding, however, differs considerably from a number of common ideas and traditional theories about communication. Assumptions about a common language, coding processes and determinate meanings, or that language represents something in the world, have traditionally played major roles when explaining communication. This thesis provides reasons for believing that communication can rather be understood in terms of indeterminate interpretation processes in which speakers use their own but not private holistically constituted language that does not represent anything at all.

Communicative naturalism throws light on the meaning, action and validity dimensions of linguistic communication; and the thesis describes the conditions for communicative understanding and validity, communicative competence, interpretation processes and how linguistic communi¬cation works, the constitutive roles and social functions of communication, what communication as a multidimensional action involves and how three different kinds of knowledge play a key role in all pedagogical communication.

The thesis also discusses how a communicative naturalistic understanding compares with current research on pedagogical communication in Sweden and some implications it may have for pedagogical research. It adds to our knowledge of the general terms, conditions and characteristics of pedagogical communication.