Kommunen – en part i utbildningspolitiken?
Ann Quennerstedt har i sin avhandling studerat kommunens roll i utbildningspolitiken. Det är lustigt, säger hon, för på rikspolitisk nivå har man lämnat det helt öppet för kommunerna att tolka likvärdighetsbegreppet som man vill. Fältet är fritt – och för dem som väljer att utnyttja det, finns stora möjligheter att prägla skolan både politiskt och ideologiskt.
Ann Quennerstedt
Professor Tomas Englund
Professor Ulf P Lundgren
ÖU – Örebro universitet
2006-03-24
Kommunen – en part i utbildningspolitiken?
Pedagogiska institutionen
Kommunen – en part i utbildningspolitiken?
Avhandlingen fokuserar kommunen som en part i Svensk utbildningspolitik. När styrningen av skolan reformerades i 1990-talets början fick kommunerna ett ökat ansvar för skolan, och större möjligheter och befogenheter att fatta beslut om hur den egna skolan ska organiseras. Diskussioner om utbildningens likvärdighet utgjorde en nyckelaspekt för den decentraliserade styrningen av och ansvaret för skolan, och frågan restes om hur likvärdigheten skulle påverkas av ett ökat lokalt inflytande över utbildningsområdet. Eftersom betydelsen av likvärdighet hade blivit omstridd i den utbildningspolitiska debatten, fick frågan olika svar beroende på vilken innebörd som gavs begreppet likvärdighet. I avhandlingen förs de politiska diskussionerna om kommunens ansvar för skolan och om likvärdig utbildning samman, och dessa teman utgör en helhet som ligger till grund för avhandlingens huvudfråga: På vilka olika sätt framträder kommunen som en part i utbildningspolitiken?
Avhandlingens ansluter sig till en läroplansteoretisk tradition, och till ett diskursteoretiskt perspektiv där utbildningen och dess innehåll betraktas befinna sig i ett spänningsfält ytterst bestämt av sociala och politiska krafter i kamp. Forskningsintresset riktas mot världen som konstruerad i språk och kommunikation. Avhandlingens empiriska material består av nationella politiska texter, Skolverkstexter, kommunalpolitiska texter och intervjuer med kommunala skolpolitiker.
Utifrån analysen kan tre diskurser om kommunen som en part i utbildningspolitiken identifieras.
Dessa är:
Kommunen som resultatansvarig, där konstruktionen av kommunen centreras kring ett ansvar för utbildningens resultat. Alla kommunens handlingar definieras i diskursen inom detta ram-verk av måluppnående och utbildningsresultat.
Kommunen som icke-part, där kommunen inte ses ha någon uppgift i utbildningspolitiken eller skolans genomförande. Utbildning betraktas i diskursen som en angelägenhet mellan staten, skolans professionella och familjerna.
Kommunen som politisk-ideologiskt handlande, där kommunen konstrueras som en part med utrymme att organisera skolan utifrån specifika politiska och ideologiska principer. De ideologiska ställningstaganden som görs av kommunens politiska majoritet är kraftigt vägledande för kommunens handlingar på utbildningsområdet och påverkar hur utbildning organiseras i kommunen.
De olika diskurserna får påtagliga konsekvenser för hur den konkreta skolverksamheten tar form i en kommun. Beroende på vilken av diskurserna som dominerar en kommuns uppfattning om sin egen roll, så kommer kommunens handlingar att vara mer eller mindre inriktade mot utbildningsresultat, och mer eller mindre politiskt-ideologiskt präglade.
Abstract in English
This dissertation focuses on the municipality (the local authority) as a participant in Swedish educational policy. The reform of school governance in the 1990s, gave municipality wider authority in the educational field and a greater responsibility for education. Discussions about the equivalence of education were a key aspect in decentralising school governance and responsibility for education, and questions were raised about how equivalence would be affected by increased local influence on education. Since the meaning of equivalence had become contested in educational policy, the answer differed. In the dissertation, political discussions about the municipality and about equivalent education are merged, and together form a base for the main question: In what different ways are the municipality constructed as a participant in educational policy?
The analysis is undertaken within a curriculum theory tradition and from a discourse theory perspective that focuses school and education as situated in a field of tension determined by social and political struggle. The research interest is directed to the world as constructed in language and communication. The empirical material studied in the dissertation consists of national political texts, texts from the National Agency for Education and interviews with local politicians (local authority committee members).
From the analysis, three discourses about the municipality as a participant in educational policy are identified. These are:
The municipality as responsible for performance, which centres the construction of the municipality on a responsibility for educational performance. All actions undertaken by the municipality are in the discourse defined within a framework of goal achievement and results.
The municipality as a non-participant, where the municipality has no place in educational policy or realisation of the educational system. Education is considered as a matter between the state, the professionals and the families.
The municipality as a political-ideological actor, where the municipality is constructed as a participant with scope to organise school on the basis of certain political and ideological principles. The ideological stance adopted by the political majority guides the municipality s actions in the educational field.
The discourses have tangible consequences for the shape which school education assumes on a day-to-day basis in municipalities. Depending on which discourse that dominates a municipality s understanding of its own role, the actions undertaken by that municipality will be more or less directed towards education performance, and more or less ideologically based.
Relaterade länkar
Undervisa i engelska med digitala verktyg
Kurs för dig som undervisar i engelska med digitala verktyg.
Åk 7–Vux Köp den för 749 kr.
Kursintyg ingår.
Senaste magasinen
Läs mer
Pedagogisk forskning 2022
Skolporten nr 2/2023
Skolporten nr 3/2023
Skolporten nr 5/2022
Skolporten nr 4/2022
