Kamratsamspel på småbarnsavdelningar
Elin Michélsen har observerat 1-3 åringar med siktet inställt på deras samspel. Det gemensamma skapandet, påhittigheten och samförståndet ser hon som uttryck för barnkultur och hon har studerat hur barn utvecklar en känsla- av- sig- själv- som kamrat.
Elin Michélsen
Professor Birgitta Qvarsell, Stockholms universitet
Professor Gunvor Løkken, Dronning Mauds Minne, Høgskole for førskolelærerutdanning, Trondheim, Norge
Hej världen!
2004-11-13
Kamratsamspel på småbarnsavdelningar
Toddler peer interaction in Swedish preschool
Pedagogiska institutionen
Hej världen!
Kamratsamspel på småbarnsavdelningar
Avhandlingen behandlar inbördes samspel mellan ett – och tvååringar i förskolan. Många så små barn finns idag i våra svenska förskolor, men det finns få svenska studier av samspel mellan barn i dessa åldrar i förskolan.
Forskning om små barns samspel, om barnkultur och om barn -barn socialisation har utgjort bakgrund. Syftet med avhandlingen är att beskriva vad som kännetecknar samspelet mellan ett – och tvååringar på småbarnsavdelningar.
En kvalitativ metodik har utnyttjats för att beskriva samspelets innehåll och form. Data har samlats med hjälp av video observationer på fem olika småbarnsavdelningar vid tolv tillfällen. De samspelssekvenser som då uppstod har analyserats avseende innehåll, känslouttryck och varaktighet och relaterats till ålder, kön och antal deltagande barn. Samspelsklimat, glädje och konflikter har uppmärksammats. Samspelsprocessen har också beskrivits speciellt i de långa samspelssekvenserna.
Resultaten visar att samspelen ofta startar kring aktiva barn. Barnskroppsliga rörlighet och agerande diskuteras som en social affordance för andra barn. Samspelsklimatet är oftast bejakande och intresse är det mest framträdande känsloottrycket i samspelet barnen emellan. I samspelssekvenserna uttrycks glädje oftast samtidigt med stora kroppsrörelser. Barnen visar också glädje när något blir tokigt, busigt eller överraskande. Konflikterna är kortvariga och relativt få och handlar ofta om leksaker. Samspelsprocessen i de långa sekvenserna präglas av påhittighet, samförstånd, och bejakande.
Det gemensamma skapandet och samförståndet, som präglar vissa av barnens samspelssekvenser, gör att dessa kan ses som uttryck för barnkultur. Vidare kan samspelen, där barnen imiterar, anpassar och samordnar sig efter varandra, ses som uttryck för kamratsocialisation. I sitt konkreta agerande praktiserar de samspelsnormer och lär varandra vad som gäller i samspel medkamrater. De kännetecknande dragen i samspelssekvenserna ses också som betydelsefulla för barnens självbild speciellt för deras bild av sig själv som kamrater.
Toddler peer interaction in Swedish preschool
The aim of this thesis is to study the interaction that occurs among one- and two-year-olds in preschool. Today there are many toddlers in Swedish preschools but few Swedish studies of the interaction among children of this preschool age.
Existing research on the interaction of toddlers, childrens culture and child-child socialization has been used as background.
A qualitative method has been used to describe the content and form of the interaction. Data has been gathered using video observations from five toddler units on twelve occasions. The interaction sequences have been analysed as to content, expression of emotion, duration, age-related factors, gender and the number of children involved.The interaction mood, joy and conflict have been noted. The interaction process in the long sequences has been particularly described and analysed.
The results show that interaction often begins around an active child. The animated behavior of a peer is discussed as social affordance for other children. The interaction mood is most often supportive and interest is the most predominant emotion. In the interaction sequences, joy is mostly expressed in connection with big body movements. The children also express joy when something turns out unexpected, rowdy or surprising. Conflicts are brief and relatively few. The interaction process in the long sequences is characterized by creativity, common understanding and positive affects.
The mutual creating and understanding that characterizes some of the interaction sequences allow for these to be considered expressions of childrens culture. The interaction where children imitate, adapt and coordinate themselves to each other can furthermore be considered peer socialization. In common activities when practicing interaction norms they learn about what counts in peer interaction. Experiences of a supportive or rejecting interaction mood is also regarded as crucial for the childs self image in the role as peer.
Relaterade länkar
Undervisa i engelska med digitala verktyg
Kurs för dig som undervisar i engelska med digitala verktyg.
Köp den för 749 kr.
Kursintyg ingår.