Identitetsskapande i studentföreningen: Köns- och klasskonstruktioner i massuniversitetet.

Publicerad:2006-04-09

Uppdaterad:2013-02-26

Ulrika Widding har studerat tre olika studentföreningar vid Umeå universitet, för att försöka utröna vilka ideal och identiteter som föreningar skapar och upprätthåller. Bilden av den sorglöse studenten i overall bekräftades till viss del, säger Ulrika. Det handlar mycket om fest och alkohol – men inom föreningarna odlas också goda värden: en del får med sig ett organisatoriskt kapital, andra ser föreningen som en frigörande kraft.

Författare

Ulrika Widding

Handledare

Professor Ulla Johansson

Opponent

Agneta Linné, Professor, Pedagogiska institutionen, Örebro universitet

Disputerat vid

UmU – Umeå universitet

Disputationsdag

2006-03-31

Titel (se)

Identitetsskapande i studentföreningen: Köns- och klasskonstruktioner i massuniversitetet.

Titel (eng)

Identity Construction in the Students

Institution

Pedagogiska institutionen

Identitetsskapande i studentföreningen: Köns- och klasskonstruktioner i massuniversitetet.

Avhandlingen handlar om identitetsskapande inom svenska studentföreningar, förstått som en intersektion av kön och klass. Den teoretiska utgångspunkten är diskursanalys och Foucaults genealogiska metod används för att förstå hur historiska diskurser aktiveras i några av dagens studenters identitetsskapande. Studien baseras på intervjuer med styrelsemedlemmar i tre olika studentföreningar. Totalt gjordes 29 intervjuer. Därutöver analyserades också texter och bilder från varje förenings hemsida. Studiens övergripande resultat är att två dominerande diskurser aktiveras i studenternas identitetskonstruktioner.

I den mansdominerade föreningen för studenter inom naturvetenskapliga och tekniska ämnen representeras en maskulin identitet enligt en skrådiskurs innehållande medeltida föreställningar av skrået, studenten och studentlivet. Att vara student innebär därför att vara sorglös, att ha roligt och dricka alkohol, vilket gör att kvinnor konstrueras som de andra . Dessa medlemmar ser sig själva som ganska vanliga medborgare i framtiden. De kvinnor och män som engagerar sig i föreningen för studenter inom samhällsvetenskapliga ämnen är numerärt jämställda. Dessa medlemmar konstruerar sig själva i enlighet med idealet om studenten som framtidens man med makt och rätten att tala. De aktiverar därmed en meritokratisk diskurs som framträdde under 17- och 1800-talet. I denna förening kan dock även kvinnorna representera denna identitet.

I föreningen för studenter inom de medicinska ämnena utgör kvinnorna majoriteten. Även i denna förening aktiveras den meritokratiska diskursen men medlemmarna lägger i enlighet med symboliskt kvinnliga ideal nya innebörder i vad som borde betraktas som värdefulla meriter: ansvarskänsla, respektabilitet och omsorgskänsla. De få manliga medlemmarna blir dock inte betraktade som de andra utan lyckas framhålla sig själva med maskulina symboler. Denna förening är en arena för medlemmarnas motstånd gentemot hegemoniska diskurser om kön och klass som kommer att ge dem underordnade positioner i deras framtida yrkesliv. Varje förening tillhandahåller värdefullt symbolisk kapital.

Identity Construction in the Students

This thesis deals with the construction of identity going on in Swedish students’ societies, which is analyzed as an intersection of gender and social class. Theoretically, I draw on discourse analysis. Foucault’s genealogical method is applied in order to understand how discourses of the past are active today in students’ identity construction. The study is based on interviews with members of the board of three different societies. In all, 28 interviews were made. Furthermore texts and pictures from each society’s homepage were examined. Overall, the study shows that two main discourses are activated in students’ identity construction. The members of the male-dominated society belonging to the Faculty of Natural Sciences and Technology represent a specific form of masculine identity in accordance with medieval ideas of student life. Being a student means to be without responsibility, to drink and have fun, and women are constructed as ’the others’. The members see them-selves as rather ordinary men in the future. Women and men are active in equal numbers in the society of students belonging to the Faculty of Social Sciences. They activate the meritocratic discourse dating back to the 18th and 19th centuries as they construct themselves as future men in power with the right to speak. Women can however also represent this identity. In the society of students belonging to the Faculty of Medicine, women constitute the vast majority. They also activate the meritocratic discourse. However, they attach new meanings in accordance with the female symbolic gender to what should be regarded as merits: responsibility, respectability, care, and nicety. Thus, they represent a feminine identity, but the few male members do not adhere to these female symbolic norms. The society is an arena for the members’ resistance against hegemonic discourses of gender and class that would confine them to subordinate positions in their future working-life. Each society provides valuable symbolic capital that might be important. Key words: class, discourse, gender, genealogy, ideal identity, identity construction, ideological dilemma, intersectionality, mass university, students’ society, symbolic capital, the other.