I föränderliga och slutna rosa rum: En etnografisk studie av kön, ålder och andlighet i en svensk waldorfförskola

Publicerad:2012-05-09

Uppdaterad:2012-11-20

Författare

Sara Frödén

Handledare

Moira von Wright, professor i pedagogik, Örebro universitet, Bo Dahlin, professor Estetisk-filosofiska fakulteten, Utbildningsvetenskap, Karlstads universitet

Opponent

Inger Eriksson, professor Inst. för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet

Disputerat vid

Örebro universitet

Disputationsdag

2012-05-25

Titel (se)

I föränderliga och slutna rosa rum: En etnografisk studie av kön, ålder och andlighet i en svensk waldorfförskola

Titel (eng)

In changeable and enclosed pink rooms. An ethnographic study of gender, age and spirituality in Swedish Steiner Waldorf pre-school

Institution

Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

I föränderliga och slutna rosa rum: En etnografisk studie av kön, ålder och andlighet i en svensk waldorfförskola

I denna avhandling skildras en waldorfförskola som plats och praktik. Avhandlingens syfte är att undersöka hur dess materiella och rumsliga utformning och övergripande pedagogiska intentioner bidrar till görandet av kön. Den etnografiska studie som ligger till grund för avhandlingen bygger på ett längre fältarbete där deltagande observationer och intervjuer med pedagoger har utförts på en svensk waldorfförskola. Studien i sin helhet lyfter fram betydelsen av förskolans materiella och rumsliga dimension för barns könsskapande. Som analysverktyg har begreppen performativitet och ritualisering används med utgångspunkt av Judith Butler och Catherine Bells tolkning av dessa.

Med stöd av det empiriska materialet förs begreppet situerad könsavkodning fram: Det som i första anblicken tycks vara ett ’kvinnligt universum’, visar sig vara en plats där andlighet och inte kön ställs i förgrunden. Det innebär inte att det är en könsneutral plats, utan att det sker en, till viss del omedveten men ändå kraftfull, naturaliseringsprocess som gör kön icke-relevant just i denna kontext. Processen möjliggörs genom ett ständigt upprepande och en tydlig avgränsning av tid och rum. Även faktorer som ritualisering samt pedagogernas konsekventa handlande och holistiska synsätt är av betydelse för att upprätthålla den. Konkret sker den situerade könsavkodningen både genom tal och handling, exempelvis genom att olika könskodade artefakter, symboler och aktiviteter inte kategoriseras eller benämns som kvinnliga och manliga. Eller genom att alla, oavsett kön, kontinuerligt utför och förväntas att utföra samma arbetsuppgifter. Avhandlingen är ett empiriskt bidrag till den pedagogiska forskningen genom att den ingående skildrar förskolepraktiken i en waldorfförskola. Utöver detta bidrar den teoretiskt till genusforskningen genom att introducera begreppet situerad könsavkodning samt lyfta fram insikten om att barn kan erfara, gestalta och förstå kön på ett sätt som skiljer sig från vuxnas.

In changeable and enclosed pink rooms. An ethnographic study of gender, age and spirituality in Swedish Steiner Waldorf pre-school

The aim of this study is to generate new knowledge of the educational practice of a pre-school and of how it may contribute to the understanding of doing gender. The ethnographic study examines the place and practice of a Steiner Waldorf pre-school, and it focuses specifically on materiality,age, spirituality and the intentions of the pre-school teachers. Fieldwork has been conducted for a period of one and a half years in one pre-school. The methods used are mainly participant observation and interviews with the pre-school teachers. The results highlight the importance of the material and spatial dimensions of the pre-school for the constitution of children’sgender. The concepts of performativity and ritualization have been used as the main analytical tools. The study draws on the scope of these concepts as understood by Judith Butler and Catherine Bell.

On the basis of the analysis of the empirical material, a theoretical concept, situated decoding of gender, is suggested. It is argued that what at first glance can be interpreted as a ‘female universe’, turns out to be a place where gender is made non-relevant through an unintentional, yet powerful ongoing process of naturalization. The situated decoding of gender is made possible because of certain features in this pre-school. Firstly, a repetitive structure characterizing educational practice has been observed. This is based on a principle of rhythm reciprocally related to the alternations between continuity and change. Secondly, there is a clear spatial and material demarcation that the study argues makes the pre-school an enclosed space, in the sense of being a place of nurturing and protection, where the boundaries between home and pre-school are maintained. Thirdly, the performative force of the ritualized preschool practices further enhances the decoding of gender. The ritualization highlights and supports the spiritual dimension in the pedagogy, which sidelines the doing of gender. Fourthly, the teachers contributed to the decoding of gender through the consistency of their everyday actions.