Gymnasielärares skrivpraktiker: skrivande som professionell handling i en digitaliserad skola

Publicerad:2016-12-06

Uppdaterad:2017-01-18

Anna Annerberg har undersökt lärares skrivpraktiker. Resultaten visar att de skiljer sig åt lärare emellan och
att varje lärare har ett eget system av texter som används på till viss del olika sätt och med olika syften.

Författare

Anna Annerberg

Handledare

Professor emeritus Tomas Englund, Örebro universitet Professor Christian Lundahl, Örebro universitet Docent Eva Hultin, Högskolan Dalarna Professor Catharina Nyström Höög, Högskolan Dalarna

Opponent

Professor Ellen Krogh, Ellen, Syddansk Universitet

Disputerat vid

Örebro universitet

Disputationsdag

2016-12-16

Titel (se)

Gymnasielärares skrivpraktiker: skrivande som professionell handling i en digitaliserad skola

Institution

Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Gymnasielärares skrivpraktiker: skrivande som professionell handling i en digitaliserad skola

Avhandlingens syfte är att bidra med kunskaper om gymnasielärares skrivpraktiker. Skolan står under ett konstant förändringstryck då den ska leva upp till ett föränderligt samhälles behov och förväntningar. En av de förändringsfaktorer som står i fokus här är digitaliseringen av skolan, vilken medfört att lärares skrivande behöver anpassas till nya former för kommunikation. En annan förändringsfaktor är mål- och resultatstyrningen av skolan, vilken medfört ökade krav på skriftlig dokumentation av skolans verksamhet. Förändringarna skapar nya förutsättningar för och ställer nya krav på lärares yrkesskrivande.

För att beskriva och problematisera denna utveckling grundar sig avhandlingen teoretiskt sett på en kombination av kritisk diskursanalys och New Literacy (Clark och Ivanič, 1997). Grundläggande för det teoretiska ramverket är synen på skrivande som handling i social praktik samt att texter både påverkar och påverkas av sin omgivning.

Lärares skrivpraktiker studeras induktivt genom terminsvisa, veckolånga fältstudier under tre år på en svensk gymnasieskola som genomgår stora förändringar i den tekniska arbetsmiljön. I centrum för studien står tolv lärare och deras skrivpraktiker. Lärarnas tal om sitt skrivande används tillsammans med text- och bildanalyser av insamlade texter för att undersöka speciellt de delar av skrivandet som lärarna beskriver som problematiskt eller komplext.

Resultatet visar att lärares skrivpraktiker skiljer sig åt lärare emellan och att varje lärare har ett eget system av texter som används på till viss del olika sätt och med olika syften. Trots att skrivpraktikerna skiljer sig åt går det ändå att tala om återkommande teman av diskursiva villkor som är avgörande för lärares skrivande: effektivitet, återanvändning, legitimitetssträvan, granskningsrisk, relationer till mottagare och handlingsutrymme. Studien visar på mötet mellan å ena sidan professionellt ansvar och relationen med eleverna och å andra sidan redovisningsskyldighet, och de dilemman som detta möte skapar för lärare i deras skrivande.

Abstract in English

The aim of this thesis is to contribute to deeper knowledge about the writing practices of teachers in upper secondary school. Schools are under constant pressure to respond to the needs and expectations of an ever-changing society and political intentions. A major factor in this change which is taking place in schools is digitalization. Another factor is the adoption of new governing principles for schools involving management by goals and results, which brings increased demands for written documentation of teachers’ work.

In order to describe and problematize this development the thesis is based on a combination of Critical Discourse Analysis and New Literacy (Clark and Ivanič, 1997). The theoretical framework rests upon an understanding of writing as social action and the idea that texts both affect and are affected by the social environment. The empirical study focuses on twelve teachers and their writing practices, analyzed during week-long field visits over three years. The teachers’ talk about their writing is used together with analyses of texts and images to investigate parts of teachers’ writing which, according to the teachers, are considered complex and problematic.

The findings indicate significant differences between the writing practices of the individual teachers, where each teacher has his or her own system of texts fulfilling different purposes. Despite these differences it is still possible to identify recurrent themes in the discursive conditions for teachers’ writing: efficiency, reuse, authority, audit, relationships to addressees, and room to maneuver. The study illustrates possible dilemmas for teachers’ writing at the intersection of teachers’ professional responsibility and demands for accountability.