Getting started. Children’s participation and language learning in an L2 classroom

Publicerad:2006-08-17

Uppdaterad:2017-10-25

Asta Cekaite har studerat hur sju- till tioåringar som går i förberedelseklass tar sina första steg mot att lära sig ett nytt språk. Hon förvånades över barnens språkliga kreativitet och lade märke till den sociala miljöns betydelse. Först när ett barn språkligt lärt sig att bli elev har hon eller han möjlighet att ta till sig mera traditionell språkundervisning.

Författare

Asta Cekaite

Handledare

Professor Karin Aronsson

Opponent

Professor Ben Rampton, University of London

Disputerat vid

LiU – Linköpings universitet

Disputationsdag

2006-05-05

Titel (se)

Komma igång. Barns deltagande och språkligt lärande i en förberedelsklass.

Titel (eng)

Getting started. Children

Institution

Institutionen för Tema, Tema Barn

Komma igång. Barns deltagande och språkligt lärande i en förberedelsklass.

Denna avhandling handlar om en förberedelseklass med elever (7-10 år) som har ett annat hemspråk än svenska (arabiska, kurdiska, thailändska). Utifrån empiri som samlats in genom videoinspelningar och observationer under ett års tid i en förberedelseklass studeras elevernas deltagande och språkinlärning i det dagliga klassrumsarbetet. I studien kombineras språksocialisationsteorier med en konversationsanalytisk ansats som bygger på detaljerade transkriptioner och analyser av interaktionen. Mer specifikt studeras elevernas kommunikativa praktiker såsom de utvecklas i klassrummets interaktionella ekologi och på ett sätt som situerar elevernas svenska språkutveckling inom ramen för deras konkreta klassrumserfarenheter. Tre återkommande kommunikativa praktiker identifieras och analyseras ingående: (1) påkallande av uppmärksamhet; (2) självselektioner till talturer i flerpartsamtal; (3) språklek och metapragmatisk lek.

Resultaten presenteras i fyra studier. Den första artikeln fokuserar på hur eleverna påkallar lärarens uppmärksamhet under individuellt arbete. Studien visar hur de uppgraderar sina försök att försäkra sig om lärarens uppmärksamhet genom att använda både verbala och icke-verbala resurser, inklusive affektiva markeringar och klassrumsartefakter. I den andra studien analyseras elevernas självselektioner i lärarledda samtal ur ett longitudinellt perspektiv. I artikeln framkommer hur deltagandet i dessa aktiviteter är intimt relaterat till språkliga och interaktionella kompetenser med konsekvenser för elevens identitet i klassrumsgemenskapen. I den tredje studien utforskas barnens metapragmatiska lekar. Studien visar hur de skapar skämtsamma episoder i vilka de överträder lokala normer för språkbruk. I den fjärde studien analyseras slutligen barnens spontana språklekar, vilka kan ta formen av egeninitierade språklektioner , ett gemensamt utforskande av språklig form och mening, som även innefattar något av ett offentligt framträdande för kamratgruppen.

Sammantaget, visar studierna olika aspekter av informellt lärande i ett klassrum och lyfter fram praktiker som hitintills ofta förbigåtts i forskning om andraspråkslärande.

Getting started. Children

The present thesis investigates L2 learners participation and language learning in a Swedish immersion classroom (ages 7-10). The data consist of video recordings and observations of classroom (and recess) activities, during one school year. Methodologically, the present thesis combines insights from language socialization with detailed transcriptions and analysis, inspired by conversation analytic approaches. More specifically, the learners communicative practices are studied as they emerge in the interactional ecology of a specific classroom, situating Swedish language (L2) development within the concrete classroom experiences of the learner. Three communicative practices were recurrently identified in the children s classroom repertoires: (i) summonses; (ii) self-selections; (iii) language play, including metapragmatic play.

The findings are documented in four studies. The first article focuses on how L2 novices solicit the teacher s attention during individual seatwork. It illustrates how the novices upgraded their attempts to secure the teacher s attention by employing multimodally structured summons turns, involving affective stances and displays of classroom artefacts. In the second study, an L2 novice s self-selections in teacher-fronted (conversational) activities are analysed in a longitudinal perspective, showing how participation in such activities was related to language, and interactional skills, that were consequential for learner identity in the classroom community. The third study explores the children s metapragmatic play and demonstrates how they created joking episodes, involving transgressions from local classroom norms. Finally, the fourth study analyses children s spontaneous form-focused language play. It demonstrates that such playful episodes and transgressions from correct language form recurrently evolved into spontaneous peer-run language lessons ; a form of aesthetic explorations of language form and meaning, involving multiparty public performances.

As a whole, the present studies illuminate different aspects of informal learning in language classrooms, highlighting practices that have largely escaped systematic attention in much prior work on second language acquisition.