Frihetstida policyskapande: Uppfostringskommissionen och de akademiska konstitutionerna 1738–1766

Frihetstida policyskapande: Uppfostringskommissionen och de akademiska konstitutionerna 1738–1766

Den här avhandlingen är inspirerad av de senaste decenniernas universitetspolitiska förändringar. Den vägleds av ett intresse för hur politiska målsättningar och föreställningar om ideala samhällsförhållanden omsätts i statlig universitetspolicy och vad som blir resultatet. I avhandlingen studeras ett skeende vid 1700-talets mitt då vad som senare har kommit att kallas den moderna staten och statsförvaltningen samt det moderna universitetet började
ta form. I fokus står den uppfostringskommission som tillsattes 1745 i Sverige för att revidera de akademiska konstitutionerna och skolordningen. Syftet med avhandlingen är att genom ett modernt policyperspektiv studera uppfostringskommissionens arbete med att förändra de akademiska konstitutionerna.
Målsättningen är att visa på skapandet av nya statliga rutiner för att agera gentemot de svenska universiteten samt sätta in denna produktion i en större ram av statligt policyskapande under frihetstiden. Kommissionen var den första storskaliga utredningen som tog ett helhetsgrepp på den svenska utbildningen. Dess verksamhet genomsyrades av uppfattningen om generella samhällsproblem och ambitionen att upprätta vad som ansågs vara ideala samhällsförhållanden. Universiteten borde enligt kommissionen utbilda undersåtar
som praktiserade de rätta dygderna och den rätta kristna läran, sorterade studenter till positioner de ansågs lämpliga för samt utbilda ämbetsmän för att sköta den statliga förvaltningen. Kommissionen konkretiserade och omvandlade samhällsideal till nya former för att granska och styra universiteten. Dess arbete mötte också motstånd. Kommissionen uppfyllde inte sina officiella målsättningar men fick ändå signifikanta konsekvenser. Det skapades ett legitimt styrinstrument inom den statliga förvaltningen för att agera gentemot universiteten. Det skapades nya kommunikationsstrukturer samt arbets- och redovisningsprocedurer. Nya former för att granska och styra universitetet infördes i syfte att skapa vad som ansågs vara ideala samhällsförhållanden och
nå riksomspännande politiska ändamål. Samtidigt formaliserades universitetens handlingsutrymme visavi staten. Mot förtydligade externa krav, nya former av redovisningsskyldighet samt nya styrningsformer gjorde universiteten anspråk på ett ökat självbestämmande.

Abstract in English

The purpose of the thesis is to apply a modern policy perspective to the Educational Commission’s attempt at reforming the constitution of the Swedish universities. The aim is to illuminate the construction of university regulations and to place this within a larger framework of policy making during the Age of Liberty (Frihetstiden) in Sweden.

The Commission was an attempt by the Swedish government to implement educational changes based on a holistic view of the realm. It was one of several contemporary initiatives with nationwide ambitions. The Commission did not, however, succeed in reaching its formal objectives, but by placing too much emphasis on what the Commission did not achieve one risks overlooking other results and consequences. It initiated new communication structures, operating procedures and accountability schemes. It changed the regulations for assessing higher education making the university transparent and accountable to the government in new ways. New administrative routines for producing university reform were introduced.

The Commission also provided university actors with a legitimate channel for voicing their opinions in relation to the government. They were given a legitimate position to formulate problems, questions and solutions regarding the university. The demands of the professors for increased autonomy in seeking knowledge and providing education stood against the claims made by the government for added control and insight into academic affairs. Through the Commission, the views of the professors were put into circulation in an official political context.