Att studera hur sociala relationer skapas och upprätthålls är av sociologiskt intresse. Sådana studier kan inte bara visa vilka egenskaper som är meningsfulla för individer i ett visst sammanhang. De kan också öka kunskapen om
på vilket sätt inre motiv och yttre faktorer påverkar människors beteende. Forskningen om nätverk av sociala relationer, sociala nätverk, har ökat kraftigt under de senaste decennierna. Studier inom detta område har identifierat en rad olika faktorer, eller mekanismer, som påverkar hur relationer skapas och upprätthålls. En viktig sådan är tendensen att människor bildar relationer med andra som liknar dem själva på olika sätt, så kallad homosocialitet. En annan är tendensen att skapa och upprätthålla vänskapsrelationer med de man träffar regelbundet. Forskningen om hur olika faktorer samspelar med varandra i sin påverkan på relationer är dock liten. Samma sak gäller den roll individers inre motiv, såsom deras önskningar och trosföreställningar, spelar i dessa processer. Syftet med den här avhandlingen, som består av fyra empiriska studier, är att bidra till att fylla de ovan nämnda kunskapsluckorna, genom att undersöka hur olika faktorer samspelar med homosocialitet i skapandet och upprätthållandet av vänskapsrelationer och i vilken utsträckning gymnasieungdomars önskningar och trosföreställningar påverkar hur de väljer vänner. I den första studien undersöker jag i vilken utsträckning ungdomar blir vänner med andra i skolan som delar deras bakgrund avseende föräldrarnas födelseland (födda i respektive utanför Sverige) och vilken roll det i detta avseende spelar om man går i samma klass. I den andra studien undersöker jag om ungdomars preferenser när det gäller kulturell mångfald påverkar hur de väljer vänner i skolan. Mer specifikt studeras i ) i vilken utsträckning ungdomar blir vänner med dem som har preferenser som liknar de egna, ii) om de som uppger att de har en stark preferens för mångfald har fler vänner i skolan och iii) om dessa elever är mer benägna att välja vänner som har en bakgrund som skiljer sig från deras egen när det gäller deras föräldrars födelseregion (här undersöker jag tre olika regioner). I den tredje studien undersöker jag om ungdomar väljer vänner som liknar dem själva när det gäller grad av religiositet (den vikt de tilldelar religion). Den fjärde studien, slutligen, handlar om huruvida ungdomar blir vänner med andra som har samma alkohol- och cigarrettvanor som de själva, och i vilken utsträckning detta förklaras av att de väljer vänner med liknande religiositet.
Studierna genomfördes 2012 i en gymnasieskola i en av Sveriges större städer. Datamaterialet samlades in i en årskull elever bestående av 115 elever indelade i fyra klasser som började ettan det aktuella året. Jag gjorde
tre enkätbaserade observationer av elevernas vänskapsnätverk. Årskullen kännetecknas av mångfald, både när det gäller elevernas religiösa tillhörighet och deras föräldrars födelseland. För att analysera datamaterialet har jag
använt statistiska modeller speciellt utvecklade för nätverksdata av panelkaraktär (så kallade stochastic actororiented models). Resultaten av den första studien visar en tendens till att ungdomarna väljer vänner som har samma bakgrund som de själva när det gäller svensk eller utländsk bakgrund, i de fall de inte går i samma klass. Bland klasskamrater finns ingen sådan tendens. Jag tolkar detta som ett tecken på att tendensen
till homosocialitet samspelar med tendensen att bli vän med personer man träffar regelbundet. Resultaten av den andra studien pekar på att preferenser för kulturell mångfald påverkar ungdomarnas vänskapsbeteende, men är inte entydiga. Å ena sidan tyder inte resultaten på att ungdomarna väljer vänner som i detta avseende har liknande preferenser som de själva. Å andra sidan har de med positiva mångfaldspreferenser jämförelsevis fler vänner i skolan. Analysen visar även att det finns en tendens till homosocialitet när det gäller föräldrarnas födelseregion. I en av de tre bakgrundsgrupperna är dock ungdomar med en stark preferens för kulturell mångfald mer benägna att välja vänner med en bakgrund som är annorlunda än deras egen. Resultaten av den
tredje studien visar en tendens till att vissa ungdomar väljer vänner som är lika dem när det gäller religiositet, och den fjärde studien att ungdomarna tenderar att bli vänner med andra som har alkohol- och cigarettvanor som
liknar deras egna. Likheten i alkoholvanor förefaller i sin tur förklaras av elevernas val av vänner med samma religiositet (och cigarettvanor). Likhet i cigarettvanor, å andra sidan, tycks ha en direkt påverkan på vänskap. Sammantaget pekar resultaten från de fyra delstudierna, för det första, på att olika faktorer samverkar när det gäller vänskapsformation. För det andra tyder de på att individers önskningar och trosföreställningar – i det här fallet preferenser för kulturell mångfald och religiositet – spelar en inte oviktig roll.
The study of social networks has become well established in social science. As part of this development, the past several decades have seen an increasing interest in adolescent social relations. Some of the relevant research has focused on explaining similarity patterns in friendship with respect to social categories and have found homophily (the tendency to select similar friends) to be an important factor, or mechanism, influencing friendships. Although the study of social networks has also documented the importance of several other factors for the formation/maintenance of friendships, it has paid little attention to how different factors might interact. Surprisingly little attention has also been paid to how culturally constructed desires and beliefs might influence friend selection.
Focusing on social categories relating to immigration background and religiosity, this research examines how homophily interacts with, or is affected by, a school’s classroom organization, and whether students’ beliefs and desires influence the formation and maintenance of friendships. Specifically, the four studies that constitute the second part of this work examine (1) whether native/immigrant background homophily varies depending on whether ties are formed/maintained within or across classroom boundaries, (2) whether adolescents tend to select friends with similar preferences for cultural diversity, and whether reporting a stronger preference for cultural diversity is associated with i) having more friends in school and ii) being more inclined to select dissimilar friends with respect to parents’ birth region, (3) whether adolescents tend to select similar friends in terms of religiosity (defined as the importance attributed to religion), and whether adolescents are influenced by the religiosity of their friends, and finally (4) whether selection of friends with similar beliefs brings with it similarity among friends in terms of behaviors such as alcohol consumption and cigarette smoking. All four studies are based on three observations of the complete friendship network of a cohort of adolescents during the first year in upper secondary education (N=115) and statistical models for social network analysis, so-called stochastic actor-oriented models.
The results suggest adolescents’ inclination to select similar friends in terms of social categories varies with a school’s classroom structure and (for a smaller number of students) diversity preferences. Diversity preferences are also found to play a role in friend selection processes in other ways. In addition, so is religiously. Friend selection based on similarity in religiosity is found to lead to similarity among friends with respect to drinking behaviors. These findings suggest that considering the interplay between different tie formation mechanisms as well as individual desires and beliefs can be important for better understanding the evolution of social networks.
Åk 7–Vux 
