Från ung till vuxen i omställningens tid: en longitudinell studie av värderingar med utgångspunkt i Ingleharts teori om den tysta revolutionen

Publicerad:2015-09-22

I avhandlingen ”Från ung till vuxen”, undersöker Birgit Lindgren Ödén sex åttiotalisters grundläggande värderingar under perioden 1999–2012 i ljuset av Ronald Ingleharts teori om den tysta revolutionen.

Författare

Birgit Lindgren Ödén

Handledare

Professor Peter Nynäs, Åbo Akademi.

Opponent

Anders Sjöborg, Uppsala universitet, Jørgen Straarup, Umeå universitet/Södertörns högskola

Disputerat vid

Högskolan i Gävle

Disputationsdag

2015-09-11

Titel (se)

Från ung till vuxen i omställningens tid: en longitudinell studie av värderingar med utgångspunkt i Ingleharts teori om den tysta revolutionen

Institution

Avdelningen för humaniora. (Religionsvetenskap)

Från ung till vuxen i omställningens tid: en longitudinell studie av värderingar med utgångspunkt i Ingleharts teori om den tysta revolutionen

Sammanfattning från avhandlingen sid 202-203:

I avhandlingen Från ung till vuxen, undersöker jag sex åttiotalisters grundläggande värderingar under perioden 1999–2012 i ljuset av Ronald Ingleharts teori om den tysta revolutionen. Teorin grundas på ett antagande om en gradvis förändring av västvärldens värderingssystem i takt med generationsskiften. Detta antagande utgår från en så kallad socialisationshypotes som också är utgångspunkt för min studie. Mina två forskningsfrågor är: Bekräftas Ingleharts socialisationshypotes i förhållande till de i studien ingående individerna? Hur påverkas individen av de strukturella förändringar som sker under efterkrigstiden i västvärlden, inklusive Sverige?

De stora samhällsomvandlingarna som sker i de senmoderna länderna medför, enligt Inglehart, att den yngre generationens värdesystem utvecklas på så sätt att det skiljer sig markant från föräldragenerationens livssyn. Han antar också att de grundläggande värderingarna formas i barna- och ungdomsåren vilket antyder att den perioden är socialisationsprocessens begränsning. Enligt teorin interagerar individ och samhälle. En förändring på samhällsnivå leder till en förändring på individnivå som i sin tur leder till konsekvenser och förändringar på samhällsnivå. Han förutspår att livsstilsfrågor, som exempelvis inställning till miljö, jämställdhet, livskvalitet, etnisk tillhörighet, ideologi och omdefiniering av moral, kommer att få en allt större betydelse på den politiska agendan. Han tror också att det politiska systemets struktur kommer att förändras genom att olika intressegrupper baserade på annat än de politiska partiernas ursprungliga klassmotsättningar kommer att utmana den politiska eliten. Inglehart menar att de gradvisa förändringarna kan vara svåra att uppfatta och anser att det kan bero på en benägenhet att hålla fast vid traditioner och en avsaknad av begrepp eller modeller som kan omfatta skeenden eller alternativa framtidsbilder. Det fenomen som inte kan förstås eller förklaras redigeras och anpassas efter den gamla kartan. De grundläggande värderingarna genomsyrar respondenternas syn på arbetslivets villkor, bildning/utbildning, politik/ideologi/religion och fritid. Dessa teman är, menar jag, delar av en livssyn. Respondenterna är också kategoriserade enligt Ingleharts indelning i materialister och postmaterialister samt ”både och”. De samhällsförvandlingar Inglehart refererar till undersöks genom en kartläggning av strukturella förändringar som sker i efterkrigstidens Sverige enligt ovan nämnda teman. Syftet med genomgången är att ge en bild av den förändring som skett och fortfarande sker i Sverige. Jag använder begreppet omställningens tid i betydelsen att de stora kollektiva sammanhangen krymper samtidigt som de mer individbaserade ökar. De strukturella förändringar som sker påverkar individer i studien på olika sätt och det avspeglas i deras värderingar. Ingleharts socialisationshypotes får stöd då de värderingar som uttalades vid det första enskilda intervjutillfället år 2000 visar stabilitet under perioden 2000–2012.

Abstract in English

Summary: In the thesis from young to adult, I examine six persons view of life, during the period 1999-2012 to examine Ronald Ingleharts theory of The silent revolution. The theory involves the assumption of a gradual change in the West’s value system in pace with transition from one generation to the next. This assumption is based on a so-called socialization hypothesis which also is the starting point for my study. The major processes that are taking place in the late modern countries entails, according to Inglehart, that the younger generation’s value system evolves in such a way that it differs markedly from the parent view of life. He also assumes that the core values are formed in childhood and adolescence, suggesting that this period is the limitation of the socialization process. According to the theory, individuals and society interact. A change in the societal level leads to a change on the individual level, which in turn leads to consequences and changes at the societal level. Inglehart believes that the gradual changes can be difficult to understand and believe that it may be due to a tendency to hold on to old traditions and a lack of concepts or models that may include acts or alternative future images. He predicts that lifestyle factors, such as the setting of the environment, gender equality, quality of life, ethnicity, ideology, and redefinition of morality, will get a greater importance on the political agenda. He also believes that the political system structure will be changed by various interest groups will be challenging the political elite. The social transformations Inglehart refers to, I have examined by doing a survey of the structural changes taking place in post-war Sweden under the above themes. The aim of the review is to give a picture of the change that has taken place and is still taking place in Sweden. I use the concept of adjustment time in the sense that the larger collective contexts shrinks, while the more individual-based increases. Fundamental valuations permeate respondents’ views on the conditions of working life, training / education, politics / ideology / religion and recreation. Those surveyed ”themes” is, as I mean, parts of a view of life. The respondents were also categori zed according to Inglehart’s division into materialists, post-materialists and a mixed group. The structural changes that occur in the study affect individuals in different ways and it is reflected in their values. The Ingleharts socialization hypothesis is supported as the values that were spoken at the first individual interview in 2000 shows stability over time, in 2012.