Från samhällsmoder till forskarbehörig lärare: Kontinuitet och förändring i en lokal förskollärarutbildning

Från samhällsmoder till forskarbehörig lärare: Kontinuitet och förändring i en lokal förskollärarutbildning

I avhandlingen Från samhällsmoder till forskarbehörig lärare – förändring och kontinuitet i en lokal förskollärarutbildning belyses och analyseras bärande värden och föreställningar i en lokal förskollärarutbildning från 1900-talets början till några år in i 2000-talet. Genom att göra nedslag vid olika tidpunkter i dess historia belyses den tradition som den lokala förskollärarutbildningen befunnit sig och befinner sig i. Av särskilt intresse har jag ägnat vilka bärande värden och föreställningar som genom tiderna har förmedlats för att utbilda en fullvärdig förskollärare, det vill säga vad en blivande barnträdgårdsledarinna/förskollärare förväntades vara och vad hon/han förväntades kunna, och hur dessa värden och föreställningar har förändrats och behållits genom åren. Studien belyser även hur dessa bärande värden och föreställningar har förändras och behållits i mötet med andra lärarutbildningstraditioner och i mötet med traditionellt akademiska värden. Eftersom förskollärarutbildningen är förankrad i en kvinnligt grundad tradition har det funnits en strävan att även anlägga ett genusperspektiv i studien.
Studien bygger på intervjustudier med 22 lärare och handledare i kombination med studier av Pedagogiska institutionens arkivmaterial Örebro universitet och från universitetsbiblioteket i Örebro.

Avhandlingen tar sin teoretiska utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv där begreppet röster från kollektiva minnen (Wertsch 2002) har använts och utvecklats. De värden och föreställningar som medieras har beskrivits med hjälp av röster som ingår i det kollektiva minnet. Dessa röster har setts som spår och trådar som behövde samlas ihop till en väv för att synliggöras. Begreppet kunskapskultur har fått gestalta den väven när det gäller vilken kunskap som anses giltig för att bli en fullvärdig förskollärare. Begreppet legitim perifert deltagande (Lave & Wenger 2003) har använts för att gestalta vad en blivande förskollärare förväntades vara i en praktikgemenskap.

Resultaten visar bland annat att det har skett stora förändringar i det kollektiva minnet av den lokala förskollärarutbildningen under hela 1900-talet och en bit in i 2000-talet. De sju periodindelningar som utifrån intervjuer och arkivmaterial har skapats är: Samhällsmodern- formering av en kvinnlig verksamhet (ca 1902 942); Allomfattande barnträdgårdsledarinna (ca 1942 1963); Personlighetsutveckling och barnobservationer (ca 1963 1972); Utvecklingspsykologi och dialogpedagogik (ca 1972 1977); Högskoleutbildad samhällsmedborgare (ca 1977 1993); Reflekterande barnpedagog (ca 1993 2001) samt Forskarbehörig lärare för yngre åldrar (ca 2001 2007).

Mitt bidrag är att ge en bild av en lokal förskollärarutbildning hur dess kollektiva minne förändrats och vad som hållits kvar som också är ett bidrag till att också förstå dagens lärarutbildning med inriktning mot de lärare som skall arbeta i förskolan och mot de yngre åldrarna. Ett annat bidrag är även en teoretisk diskussion om hur begreppet kollektivt minne skulle kunna användas och hur en historisk förändring och kontinuitet över tid skulle kunna förstås.

Avhandlingsarbetet har skett inom det av Vetenskapsrådet finansierade forskningsprojektet När praktikgrundad kunskap möter högskolan kontinuitet och förändring i lärarutbildning, med Agneta Linné och Boel Englund som vetenskapliga ledare.

From Mother of Society to a Teacher Qualified for Post-graduate Studies Continuity and Change in a Local Pre-school Education.

The aim of this thesis is to throw light upon the basic values and representations of knowledge within a local female teacher education tradition and identify what kind of expectations are held of a pre-school teacher over time. The main question concerns central values and notions in a local pre-school teacher education regarding what is expected of a recognised pre-school teacher between the beginning of the 20th century and the first decade of the 21st century. A key interest is how these underlying values and notions are maintained and how they are transformed over time. Another interest is how these values and notions are maintained and transformed when they meet other teacher education traditions and when they are confronted with traditional academic values. The preschool teacher education is deeply rooted in a female tradition and the study presented here also focuses on the role that gender plays in the formation, changes and continuity of the central values in pre-school teacher education.

The empirical sources include in-depth-interviews with 22 lecturers and supervisors from a local pre-school education in addition to document studies of selected materials from the archives of the Department of Education at Örebro University and at the Örebro University Library. The historical context and the dimension of time have been analysed using James Wertsch s (2002) conception of voices of collective remembering in addition to the concepts of knowledge cultures (Englund & Linné 2005, Nerland 2008) and communities of practice (Lave and Wenger 2003). The results presented in this dissertation indicate that major shifts have occurred in the collective memory of the local pre-school teacher education during the 20th century and the first years of the 21st century. I have distinguished seven historical periodic themes in the analysis. These are: Mother of society formation of a new female activity system (ca 1902 1942), All-round kindergarten leader (ca 1942 1963), Personality development and child observation (ca 1963 1972), Developmental psychology and dialogue pedagogy (ca 1972 1977), Education in a university setting and a citizen of society (ca 1977-1993), Reflective child pedagogue (ca 1993-2001) and Teacher of younger children qualified for a research tradition (ca 2001 2007).