Från miljonprogram till högskoleprogram – plats, agentskap och villkorad valfrihet

Publicerad:2013-06-25

Uppdaterad:2013-10-09

Mats Widigson har skrivit en doktorsavhandling som handlar om vad det är som gör att vissa elever i lyckas bryta snedrekryteringen till högre utbildning.

Författare

Mats Widigson

Handledare

Professor Håkan Thörn, Göteborgs universitet, Professor Lennart Svensson, Göteborgs universitet

Opponent

Professor Nihad Bunar, Stockholms universitet

Disputerat vid

Göteborgs universitet

Disputationsdag

2013-06-07

Titel (se)

Från miljonprogram till högskoleprogram – plats, agentskap och villkorad valfrihet

Titel (eng)

Knowing one’s Place – Agency and Educational Opportunity

Institution

Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Från miljonprogram till högskoleprogram – plats, agentskap och villkorad valfrihet

Det här är en avhandling om unga vuxnas erfarenheter av resan från en socialt marginaliserad förort till högre utbildning. Många elever från dessa områden fortsätter inte till högre utbildning, men några gör det. Det finns liten empirisk kunskap om hur detta är möjligt. Studien syftar till adressera frågan om hur agentskap är möjligt och hur hindrande strukturerande villkor associerade med platsen kan förstås och förklaras. Studiens relevans har sin grund i en segregerande urban utveckling som ställer ett skolsystem strävande efter social inkludering i en ny situation då betydelsen av plats får ökad betydelse. Man kan här tala om en möjligheternas geografi. Studien bygger på intervjuer med nitton informanter. Dessa informanter har varierande bakgrund vad gäller kön, familj och etnisk bakgrund. Urvalskriteriet är uppväxt och skolgång i en socialt underprivilegierad förort och tillräckligt höga meritpoäng för att påbörja högskolestudier. Det visade sig att de i de flesta fall var långt framgångna i att med goda resultat slutföra sina universitetsstudier. Det mest framträdande resultatet är bekräftelse av att dessa unga vuxna i hög grad måste hantera hur deras förortsbakgrund uppfattas. Detta är en identitetskänslig fråga som kräver emotionsarbete. Detta resultat hjälper oss att förstå agentskap och valfrihet som strukturellt villkorade av klass, andrafiering och plats. I sökandet efter mekanismer bidrar studien med att specificera de villkor som gjort agentskap möjligt. För att ta sig an frågan om social inkludering är det viktigt att vara uppmärksam på vad som främjar agentskap: Värdefullt var den speciella form av kulturellt kapital som polykulturella erfarenheter gett. Viktigt var också att informanterna i skolan varit aktiva i uppkomsten av grupper positiva till studier och dessa grupper i sin tur var viktiga för att upprätthålla hög nivå på studierna. Informanter med lågutbildade föräldrar hade särskilt värderat att dessa visat intresse för lärande och erbjudit en uppmuntrande familjeatmosfär, snarare än att de hade krävt prestation och resultat. Föräldrar hade också varit förebilder vad det gäller egenskaper som envishet och hög arbetsmoral. Informanternas mål var inte i särskilt hög grad riktade mot yttre motivation och specifika mål. Snarare kännetecknades mål av ökad självkänsla, social trygghet och framtida valfrihet. Det var inte ovanligt att mål var sociala till sin karaktär och att de hämtade energi från klasserfarenheter. Det var uppenbart att lärares engagemang i sina elever och till lärande hade formativ betydelse för vad eleverna brydde sig om. Denna studie har skolpolitiska implikationer då den segregerade staden kräver handling om likvärdighet vad gäller såväl förväntningar som kvalité skall uppnås. En högre medvetenhet om kontextuella skillnaders påverkan och betydelsen av plats och emotionsarbete är viktiga utgångspunkter om man vill ta sig an frågan om social inkludering.

Knowing one’s Place – Agency and Educational Opportunity

This is a dissertation about young people’s experiences of their journeys from a socially margina – lized suburb to higher education. Many students from these areas do not continue to higher education, but some do. There is little empirical knowledge about what makes this achievable. The aim of the study is to address the question of how agency is possible and how the hindering structuring conditions associated with place can be understood and overcome. The relevancy of the study stems from a segregating urban development that puts a school system striving for social inclusion in a new situation, where the sign ificance of place becomes of growing importance. There is, if you will, a geography of opportunity. An interview study with nineteen informants was conducted. These informants had a variety of family and ethnic backgrounds. Criteria for the selection were that they had upbringing and schooling in a marginalized suburb and sufficient qualifications to enter higher educational studies. As it turned out, in most cases they appeared to be well on their way to successful completion of studies at university level . The foremost result of the study is confirmation that young people have to deal with how their background from the marginalized suburb is perceived. For them, this is an identity – sensitive question that requires emotional work. This finding helps to und erstand agency and freedom of choice as structurally conditioned by class, otherization and place. In searching for mechanisms, the study contributes to specify the conditions that made agency possible. In order to address social inclusion, it is important to pay attention to what supported agency: A polycultural experience was seen by the informants as a strengthening specific form of cultural capital. Informants were active in generating groups positive to education within their schools, and these groups in turn had a positive effect on keeping up their high standards of achievement. Those informants without higher education had valued their parents’ taking an interest in learning and providing an encouraging family atmosphere, rather than demanding perfor mance and results. The parents had also been role models due to traits such as endurance and high work ethics. The informants’ goals were not particularly cued to outside motivation and specific ends. Rather, they were characterized by self – worth, social s ecurity and perceived future freedom of choice. It was not unusual that goals were of a social character, to some extent fuelled by experiences of social class. It is evident that teacher’s commitment to their students and to learning had a formative signi ficance for students’ concerns. This study has implications for school policy in that a segregated city calls for action to accomplish equity in quality and expectations. A greater awareness of the impact of contextual differences and the importance of pla ce and of identity work are starting points in addressing issues of social inclusion.