Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken

Publicerad:2013-05-22

Uppdaterad:2017-10-25

Catharina Tjernberg har analyserat faktorerna som ligger bakom framgångsrikt läs- och skrivlärande och de pedagogiska förutsättningarna som främjar reflekterande didaktiska färdigheter, med fokus på elevernas utveckling av läs- och skrivförmågan.

Författare

Catharina Tjernberg

Handledare

Professor Eva Heimdahl Mattson, Stockholms universitet, Professor Mats Myrberg, Stockholm univer

Opponent

Docent Ulf Fredriksson, Stockholms universitet

Disputerat vid

Stockholms universitet

Disputationsdag

2013-05-23

Titel (se)

Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken

Titel (eng)

Success Factors in Teaching Reading and Writing: A praxis-oriented study based on school practices

Institution

Specialpedagogiska institutionen

Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken

Syftet med denna praxisorienterade studie var att med fokus på läs- och skrivlärande analysera framgångsfaktorer i lärares undervisning, samt undersöka vilka förutsättningar som finns i den pedagogiska miljön som kan tänkas främja ett reflekterat yrkeskunnande.

Skolverkets rapporter liksom stora internationella undersökningar visar på att den konsensus som läsforskningen uppnått under 2000-talet inte nämnvärt påverkat verksamheten ute på skolorna (Fredriksson, 2012; Skolverket, 2008, 2007a, 2007b). En bakomliggande fråga i studien är därför vad som krävs för att forskningsresultat framgångsrikt ska kunna förverkligas i skolpraktiken. Den praxisorienterade ansatsen har kommit till uttryck i deltagande observationer i klassrummen och reflekterande samtal med lärarna. Studien är gjord utifrån ett strategiskt urval av såväl skola som lärare. Både kvantitativa och kvalitativa data indikerade att skolan hade särskilda kvalifikationer. Lärarna i studien har valts ut på grund av sitt framgångsrika arbete med elevers läs- och skrivlärande, ett arbete som även inbegriper de elever som har verifierade läs- och skrivproblem.

Resultatet visar att lärarna använder olika metoder och arbetssätt för att möta den stora variationen i förutsättningar hos eleverna. Den pedagogiska gestaltningen karaktäriseras av hög aktivitet hos både elever och lärare. Samtalande, läsande, skrivande och räknande sker interaktivt. Ett överraskande mönster är lärarnas medvetna arbete med muntlig framställning i olika ämnen och genrer. Detta visar sig ge även elever som har svårigheter med att läsa och skriva möjlighet att nå framgång i en social kontext.

Vidare påvisas betydelsen av att lärare har en teoretisk förankring, då detta gör det möjligt för dem att se var eleverna befinner sig i kunskapsutvecklingen och att arbeta utifrån detta. En annan viktig slutsats, är att läraren i ögonblicket måste kunna uppmärksamma och se de pedagogiska möjligheterna, samt tolka och ta till vara de diagnostiska signaler som finns i klassrummet. Ännu en viktig slutsats är att framgångsrik läs- och skrivundervisning innebär att se läs- och skrivlärande i ett språkutvecklande sammanhang och att detta i hög grad handlar både om muntlighet och om skriftspråklighet.

Denna studie visar också att forskningen blir mer tillgänglig och upplevs av lärarna som mer angelägen, då forskarnas intresse vänds mot den pedagogiska praktiken och teori och praktik tillåts interagera. Detta öppnar upp möjligheter att införliva och etablera vetenskapliga teorier om lärande i skolpraktiken.

Success Factors in Teaching Reading and Writing: A praxis-oriented study based on school practices

The aim of this study is to analyse the factors underlying successful reading and writing education and the educational conditions promoting reflective didactic skills, focusing on the students’ development of reading and writing abilities. Large international surveys indicate that the consensus concerning reading and writing education achieved by science during the past decade has had limited impact on classroom activities. Thus, an underlying question is how research results can be implemented in everyday schoolwork. This study uses a praxis-oriented approach by working with classroom observations and reflective communication with teachers about learning processes and pedagogical methodology. The importance of the teachers having a solid theoretical background is underlined since it enables them to identify the students’ developmental stage, to adapt the instruction accordingly and to instantly grasp pedagogical opportunities to interpret and utilize the diagnostic signals. Another conclusion is that successful reading and writing education must be viewed in a context of language development as a whole, involving both its oral and its written aspects. This study also demonstrates that research results are perceived by teachers to be more accessible and relevant when the focus is on applied pedagogics, allowing theory and practical applications to interact. The teachers’ professional development is shown to be an on-going, interactive, social process in which organisation, time and communicative meetings play an important part. Abduction proves to be an effective learning strategy in the development of professional competence whereby academic knowledge and on-the-spot know-how are allowed to coalesce in practically useful knowledge. The study’s praxis-oriented approach has made it possible to define the teachers’ experience-based knowledge at the same time as the theoretical knowledge in the field has developed. This opens up possibilities for scientific theories to establish themselves in practical school work.