Peer learning innebär att människor med likartad ämnesinriktning och kompetensnivå som inte själva är professionella lärare hjälper varandra att lära sig genom att undervisa. Anna Dyar har utforskat peer learning och handledning av peer learning bland handledare av sjuksköterskestudenter på vårdavdelning.

Hur beskriver yrkeslärarna att de gör för att skapa kontinuitet mellan de skolförlagda delarna av utbildningen och elevernas apl? Det är en av frågorna som Åsa Mårtensson undersöker i sin avhandling.

Agnes Elmberger forskning visar att kliniska lärare till läkarstudenter och sjuksköterskestudenter har svårt att engagera sig i pedagogisk utveckling och genomföra förändringar som rör undervisning, eftersom undervisning har låg prioritet inom kliniska miljöer.

Marie Moström Åberg har forskat om praktisk syn på kunskap är och vilka konsekvenser den har för synen på professionell kompetens och hur en utbildning kan designas.

Karin Björklund har undersökt hur patienters deltagande i klinisk utbildning kan underlätta läkarstudenters lärande avseende kommunikation och patientcentrerat arbetssätt.

Carina Kiukas avhandling bidrar till en fördjupad kunskap om pedagogiskt utvecklingsarbete i en yrkeshögskolekontext.

Emelie Kristoffersson har forskar om hur föreställningar, värderingar och normer om kön och kulturell bakgrund och etnicitet skapas på läkarutbildningen och integreras i processen att bli och vara läkare.

Kontakter via tillfälliga anställningar under gymnasietiden är mycket viktiga för var yrkeselever hittar sina första jobb. Det visar Dagmar Müller i sin avhandling.

Maria Christidis har forskat om integrerad undervisning vid gymnasiets Vård- och omsorgsprogram.

Vilka uppfattningar har ridlärare om ridundervisning och dess förutsättningar? Det är en av frågorna som Susanne Lundesjö Kvart undersöker i sin avhandling.