Svenskämnet på gymnasienivå präglas av en ökad fragmentering och komprimerade texter som begränsar
möjligheterna för eleven att läsa längre sammanhängande litteraturutdrag samt till fördjupande och kritiska diskussioner, konstaterar Christoffer Dahl i sin avhandling.
Välfungerande textsamtal kräver förberedelser, noggrann planering och tydlig struktur. Det visar Yvonne Hallesson i sin avhandling, där hon undersökt hur textsamtal kring sakprosatexter i gymnasieskolan kan stötta elevers lärande och läsande av texter.
Barnlitteratur kan bidra till att både vidga och fördjupa det teknikdidaktiska perspektivet. Teknikens mångskiftande natur lyfts fram samt problematiseras på ett sätt som läroböcker sällan gör, menar Cecilia Axell.
Vad har sfi-studerandes identiteter för betydelse för hur de läser och skriver och för deras lärande? Det har Annika Norlund Shaswar undersökt i sin avhandling.
Pernilla Andersson Vargas avhandling behandlar skrivandet i svenskämnet på gymnasieskolan. Hon belyser bland annat det nationella provets roll för hur lärare utformar sin undervisning.
Lärare och läromedelsförfattare kan stödja lärandet genom att känna till hur elever uttrycker sig om olika begrepp och genom tydlig och konsekvent begreppsanvändning, samt genom att skapa begreppsstrukturer. Det visar Maria Ferlins avhandling.
Syftet med Maria Kouns avhandling är att utforska och beskriva hur fysiklärare kan utveckla och pröva språkinriktade undervisningsaktiviteter, med avsikt att ge elever på gymnasiet möjlighet att samtala och/eller skriva om kursens innehåll.
Separera språk- och kulturinlärning i svenskundervisningen för vuxna immigranter. Det menar forskaren Mozhgan Zachrison, som disputerat med en avhandling i etnicitet om immigranters språkinlärning.
I sin studie har Ann-Christin Randahl analyserat hur erfarna elever i svenska skolor hanterar två olika skrivuppgifter, en labbrapport i fysik, och en text som ska skrivas inom svenska som skolämne.