I avhandlingen "Concentration Difficulties in the School Environment" har Catrin Tufvesson identifierat miljöfaktorer som påverkar barn med ADHD, autism och Downs syndrom och deras förmåga att koncentrera sig i sin lärmiljö i skolan.

Skolsvårigheter gör att dokumentationen ökar kring Sveriges elever. Ingela Andreassons studie "Elevplanen som text" visar att skolan har en låg medvetenhet om vilka konsekvenser olika formuleringar i elevdokumentationen kan få.

Vanligtvis brukar personer med grava kognitiva funktionshinder inte erbjudas träning i elrullstol manövrerad med styrspak, men Lisbeth Nilsson började ifrågasätta detta synsätt och visar i sin avhandling att förutfattade begränsningar kan överskridas.

Trots en gemensam läroplan märks idag en allt mer segregerad skola och debatten om särskolan har tagit fart. Elisabeth Frithiof har i sin avhandling intervjuat några unga personer med utvecklingsstörning som berättar om sin tid på särskolan.

Gunnel Ingesson har studerat en grupp ungdomar i åldern 14-25 som har fått diagnosen dyslexi, bland annat för att utröna om tonåringar med dyslexi halkar efter sina jämnåriga när det gäller verbal förståelse och uttrycksförmåga.

I avhandlingen "Elever på ett anpassat individuellt gymnasieprogram" undersöker Kristina Hellberg skolvardagen för elever med diagnosen Aspergers syndrom. Hur ser mötet mellan skolans organisation och elever i behov av särskilt stöd ut?

Vad består det särskilda av särskolans pedagoiska verksamhet av? Det utforskar Diana Berthén i avhandlingen "Förberedelse för särskildhet". Studien visar bland annat att särskildheten utgörs av att de dominerande aktivitererna är fostran och förberedelse.

Den pessimism som tidigare har funnits bland forskare och på kliniker är ogrundad. Det visar Ulf Axberg i sin avhandling "Assessing and treating three to twelve-year-olds displaying disruptive behaviour problems".

I "Talet om en skola för alla" undersöker Inger Assarson hur lärare har gjort målet om en skola för alla begripligt i verksamheten. Studien visar bland annat att skolans försök att mäta det omätbara skapar svårigheter för pedagogerna.

Elever är överlag positiva till specialpedagogiskt stöd, men inte alltid till det sätt det ges. Det visar Dennis Groth i avhandlingen "Uppfattningar om specialpedagogiska insatser", där han studerar hur elever och lärare uppfattar riktade åtgärder.

Den frågan ställer sig Ulf Sivertun i avhandlingen "(Special)pedagogik och social utslagning", där han diskuterar om specialpedagogiken kan medverka till ett försvar av marginaliserade elevgruppers rättigheter och livsvillkor.

Vad gör man när barnet inte deltar i lek, vardagsverksamheter och dagsprogram? Gun-Marie Wetso har i avhandlingen "Lekprocessen - specialpedagogisk intervention i (för)skola" studerat hur barn börjar delta i dagliga aktiviteter genom lekprocessen.