Marie-Louise Hansson Stenhammar har undersökt hur lärprocesser kan särskiljas som estetiska eller inte, samt hur sambandet ser ut mellan olika skolämnen och lärprocessers innehåll.

Erik Sigurdson har forskat om skolans slöjdundervisning utifrån ett genusperspektiv. På vilket sätt lever gamla föreställningar om mansfostran kvar i trä- och metallslöjdsalen?

Genom att bildämnet ännu domineras av att eleverna uppmanas att uttrycka sin personlighet och sina känslor framstår ämnet som feminint. Tydligare ramar skulle ge en mindre könsstereotyp undervisning, menar Stina Wikberg, forskare vid Umeå universitet.

Forskaren Juha Hartvik har undersökt klasslärarstuderande som valt teknisk slöjd som sitt undervisningsämne. Avhandlingen visar att klasslärarstuderande har en mångsidig och ofta tydligt uttalad, bild av slöjdämnets existensvillkor, ambitioner, innehåll och upplägg.

Torunn Paulsen Dagsland vill i sin avhandling bidra till utvecklingen av ämnesdidaktiken i det norska grundskoleämnet konst och hantverk. Resultaten visar att det är hög tid för en ämnesdidaktisk nyorientering när det gäller ungdomars möte med konstverk i skolan: utvecklingen bör gå mot ett mer ungdomskulturellt innehåll.    

I en ny avhandling om slöjdpedagogik intervjuas "hantverksaktivister" om sin textila gatukonst i det offentliga rummet. Forskningen fokuserar på lärande och identitet i informella rum för lärande.

Mari Rorgemoen har skrivit en avhandling som heter Mellom tradisjon og spel. Didaktikk for tekstil folkekunst. Avhandlingen är resultatet av ett behov av att forska och utveckla en utbildning för textil handel på Folk Arts Program, University College, Telemark College, Norge.

Kunskap och förståelse i hantverk har en synlig karaktär. Det formar hur interaktionen mellan lärare och studenter organiseras, konstaterar Anna Ekström i sin avhandling.

Vad är drivkraften i ett skapande arbete? Det har forskaren Sie von Gegerfelt Kronberg undersökt i sin avhandling. – Skolan behöver ge självtillit och ge eleverna möjlighet och utveckla sin kunskap, säger hon.

Mats Uddholm har skrivit en avhandling om professionella aktörers musikpedagogiska definitionsmakt.

I avhandlingen "Laddade bilder" undersöker Lisa Öhman-Gullberg hur elever använder sig av visuella representationer för att bearbeta och skapa mening i ett skolsammanhang.

Cecilia Levin lyfter i sin avhandling "Creativity in the School Context" fram barns kreativitet och barns egna perspektiv på kreativitet, som en kontrast till studier som undersöker begreppet ur ett vuxenperspektiv och utifrån en akademisk definition.