Hur bidrar slöjdklassrummets lärmiljö till nyanlända elevers interaktion, kommunikation och möjlighet till deltagande i undervisningen? Det är en av frågorna som Emma Gyllerfelt undersöker i sin avhandling.

Sophie Landwehr Sydow har i sin avhandling utforskat interaktionen mellan människor, material och maskiner, i kontext av ett makerspace. Making beskriver en praktik som handlar om att kombinera nya teknologier med hantverk.

Anna Sjöqvist har forskat om utbildning, bildning och undervisning i ämnet slöjd i grundsärskolan.

Hur tar sig olika typer av kommunikation i uttryck i slöjdlärares instruktioner? Det är en av frågorna som Joakim Andersson utforskar i sin avhandling.

Hanna Hofverberg vill med sin avhandling bidra med ny och fördjupad kunskap om undervisning och lärande när slöjdande görs till en fråga om miljö- och hållbarhetsundervisning.

Lena O Magnusson har i sin avhandling utforskat treåringars pågående relationer med digitalkameror genom att synliggöra deras ömsesidiga möjligheter.

Heidi Höglunds avhandling handlar om elevers multimodala textskapande inom litteraturundervisning.

Åsa Jeansson har utforskat om hur slöjdämnets syfte och innehåll kan förstås i nutid, några år efter att en ny läroplan började gälla 2011.

En av frågorna som Sofia Lindström analyserar i sin avhandling är hur en konstnärsidentitet skapas på en högre konstnärlig utbildning.

Anna Jonsson Widen vill med sin avhandling skapa förståelse för hur lärare förhåller sig till sitt uppdrag, samtidskonstens teman och tekniker, samt hur de hanterar förändring.

Estetiska ämnen och skapande verksamhet med material och redskap har mindre utrymme i förskolan än tidigare. I sin studie undersöker Kari Carlsen hur lärandet i förskolan inom bild och form går till, i möte med inspirationen från Reggio Emilias ateljékultur.

Läraren och dennes pedagogiska grundsyn är en avgörande faktor för den finska skolans fokusering på företagsamhet. Det visar Janne Elos avhandling om slöjdpedagogik.