Matts Dahlkwist har i sin avhandling undersökt folkskolans väg till grundskola, betraktat ur ett historiskt-geografiskt perspektiv.  

Johan Sandén har i sin avhandling utforskat hur lärares arbete påverkas av olika slags digitaliseringar, exempelvis sociala medier, digitala läromedel och digitalisering som styrmedel på organisatorisk och politisk nivå.

Sanna Eklund vill med sin avhandling öka kunskapen om organisatoriska och styrningsmässiga konsekvenser av reformer inom skolan som har som mål att stärka lärarprofessionen.

Vilka utmaningar inför införandet av programmering ser lärare framför sig? Det är en av frågorna som Peter Vinnervik undersöker i sin avhandling.

Gustav Borsgård har bland annat undersökt hur lärare upplever att deras svenskämnesundervisning har förändrats efter gymnasiereformen 2011 samt hur de ser på litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Svensk grundskola, oberoende skolform, är starkt präglad av resultatstyrning. Det visar Majsa Allelin i sin avhandling.

Charlotta Boström har i sin avhandling analyserat utbildnings- och arbetsmarknadsutfall ur olika perspektiv.

Malin Benerdal har i sin avhandling undersökt hur nationell utvärderingspolicy på skolområdet utformats och förändrats under och förändrats mellan två reformperioder, 1988-1994 och 2008-2014.

Anna-Maria Fjellman har i sin avhandling undersökt och analyserat de rumsliga effekterna av skolvalet på den svenska gymnasieskolmarknaden.

Helen Dwyer visar i sin avhandling hur reformer kan bidra eller försvåra utbildningssituationen för barn som är i riskzonen.