Den ökade individualiseringen i gymnasieskolan och betoningen på att eleven ska vara anställningsbar riskerar att leda till ökad ojämlikhet på sikt. – Visionen blir en skola för arbetsmarknaden, säger Sara Carlbaum som skrivit en avhandling om gymnasieskolans utveckling.

Det övergripande syftet med Håkan Löfgrens avhandling "Det sitter inte i väggarna: Yrkesidentiteter i lärares berättelser om skola och arbete" är att studera lärares yrkesidentiteter i relation till de förändrade lokala och globala villkoren för yrket.

Det övergripande syftet med Anders Trumbergs avhandling "Den delade skolan: Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet" är att undersöka samspelet mellan det fria skolvalet och integrations- och segregationsprocesser.

Jörgen Mattlar undersöker i avhandlingen "Skolbokspropaganda?" bilden av det svenska samhället i läromedel i svenska som andraspråk. Bilden som framkommer är samstämmig - men också skiftande.

Det överordnade syftet med Mikael Palmes avhandling "Det kulturella kapitalet" är att klarlägga hur elever, studenter och sociala grupper med olika tillgångar använder sig av utbildningssystemet och hur detta präglar dess sociala struktur.

Liselott Olsson har i sin avhandling "Movement and Experimentation" undersökt hur man kan arbeta med rörelse och experimenterande i subjektivitet och lärande, i förskolans praktik och forskning.

Vilka rådande medborgarskapsdiskurser framträder i svensk utbildningspolitik på 1990-talet, och hur förändras de under denna tid? Det undersöker Maria Olson i avhandlingen "Från nationsbyggare till global marknadsnomad".

I avhandlingen "Förskolans formande" undersöker Maria Folke-Fichtelius utvecklingen av den statliga regleringen av förskolan mellan 1940 och 2008, och hur den har format förskolan som samhällsinstitution.

Niklas Ammert har i sin avhandling "Det osamtidigas samtidighet" studerat hur svenska historieläroböcker för grundskolans tidigare år ger uttryck för historiemedvetande .

Syftet med Daniel Petterssons avhandling "Internationell Kunskapsbedömning" är att bidra till kunskap om hur internationella kunskapsmätningar formar en politisk styrning av skolan i ett samspel mellan internationella och nationella faktorer.

I avhandlingen "Förskolepedagogikens framväxt" har Johannes Westberg studerat pedagogiska förändringar i den svenska förskolepedagogiken under 1835-1945.

Vad finns det för olika förståelser av begreppet "livslångt lärande" och vad säger det om vår framtid? Gun Berglund visar i sin avhandling "On lifelong learning as stories of the present" att livslångt lärande är ett ideologiskt värdeladdat begrepp.