Selcan Mutgan har undersökt hur svårföränderliga makrostrukturer som befolkningssammansättning och socioekonomiska förhållanden påverkar det fria skolvalet.

Sanna Eklund vill med sin avhandling öka kunskapen om organisatoriska och styrningsmässiga konsekvenser av reformer inom skolan som har som mål att stärka lärarprofessionen.

Var, när, och hur kom programmering in på den utbildningspolitiska agendan och introducerades i läroplanen för svenska grundskolan? Det är huvudfrågan som Anthemis Raptopoulou utforskar i sin avhandling.

Lars Alméns forskning visar att den stora skillnaden före och efter regeringens digitaliseringsstrategi 2017 är att datorsalarna försvann och eleverna fick ständig tillgång till digitala verktyg. Hur dessa verktyg används i undervisningen har dock inte förändrats i så hög grad.

I sin avhandling undersöker och analyserar Leo Berglund kritiskt tänkande som utbildningsmål.

Vilka föreställningar och ideal har eleverna om skolan och höga resultat? Det är en av frågorna som Göran Nygren undersöker i sin avhandling.

Lucas Tilley har i sin avhandling bland annat undersökt om elever svarar på incitament och om tillgången på kvalificerade lärare påverkar deras prestationer.  

Jude K. Tah undersöker i sin avhandling introduktionen av marknaden i utbildningssystemet och dess konsekvenser på specialpedagogiken. ​

Anna-Lena Andersson har undersökt lärares och föräldrars perspektiv av utbildningssituationen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning.

Debbie Laus forskning om orsakssamband i utbildnings- och hälsopolitik visar att mångfald i skolan är ett viktigt verktyg för beslutsfattare som vill minska segregation.