Hur har föreställningar kring skola och arbete tagit sig uttryck i yrkesutbildningen? Om det har Åsa Broberg forskat om.

Anna Peixoto har forskat om universitetet som arbetsplats och ytterst om forskarutbildningen, doktorandernas arbetsvillkor och hur doktoranderna skolas till att bli forskare.

Ramona Iveners avhandling belyser problematiken och relationen mellan kunskapstradition, maskulinitet och förändring åren 1940-2010.

Den svenska förskolemodellen utvecklades inom den sociala sektorn och inkorporerades i utbildningssystemet 1998. Vilka diskussioner och förhandlingar formade den svenska förskolemodellen mellan åren 1968-1998? Hur pratade man om förskolan, vilka aktörer var inblandade och vad sades förskolans uppdrag vara? Det undersöker Birgitta Hammarström-Lewenhagen i sin avhandling.

Stina Hallséns avhandling behandlar de olika roller och funktioner som tillskrivs lärarutbildningen i dess komplexa ställning inom utbildningssystemet, och framför allt dess förhållande till skolan.

"Skolan är i kris och klarar inte av att förbereda eleverna för arbetsliv och högskolestudier." Det är ett påstående som har präglat skoldebatten i decennier. I en studie av 50 års politisk styrning av läroplanens innehåll visar Carl-Henrik Adolfsson att denna krisretorik inte är något nytt fenomen.

I sin avhandling diskuterar Mattias Nylund sociala och politiska implikationer av skolinnehållets organisering i gymnasieskolans yrkesorienterade utbildningar, i relation till den klassproblematik dessa utbildningar befinner sig i.

Hur gick diskussionerna under föreningarna Nordens historieläroboksrevision under perioden 1919-1972? Det har Henrik Åström Elmersjö undersökt i sin avhandling. Han har också studerat hur revisionen var organiserad.

Forskaren Jonathan Lilliedahl har med musikämnet som exempel i sin avhandling studerat hur det estetiska innehållet förändrats genom åren i olika läroplaner.

I "Det var en gång ett land..." undersöker Ingmarie Danielsson Malmros vilka meningsskapande berättelser om Sverige och "svenskhet" som har förmedlats i svenska historieläroböcker från 30-talet till tidigt 2000-tal.

Hur går det till när skolan blir föremål för Skolinspektionens granskning? Och vad gör skolorna när de granskas? De frågorna undersöker Emma Ek i sin avhandling.

Utifrån en analys och tolkning av samtiden domineras svensk utbildning av två oförenliga pedagogiska läror. Det framkommer i Maude Morssy-Berglunds avhandling. – Det kommer att ställa till problem i skolan, menar hon.