Föränderlig tillblivelse: Figurationen av det posthumana förskolebarnet
Therese Lindgren har forskat om förskolebarnets tillblivelse i skärningspunkten mellan utbildningsforskning, policy och praktik.
Avhandlingar inom kategori "Skolhistoria"
Visar sida 2 av 5
Välj typ av innehåll inom kategori "Skolhistoria":
Visa alla AvhandlingarAtt (ut)bilda ett folk: Nationell och etnisk gemenskap i Sveriges och Finlands svenskspråkiga läroböcker för folk- och grundskola åren 1866-2016
Läroböcker berättar utifrån ordval, val av händelser och personer även om vilka som ingår i en nationell gemenskap och vilka som utesluts från den. Det visar Lina Spjut i sin avhandling.
Att (ut)bilda ett folk: Nationell och etnisk gemenskap i Sveriges och Finlands svenskspråkiga läroböcker för folk- och grundskola åren 1866-2016
Lina Spjut visar i sin avhandling att läroböcker har en roll i fostran till gemenskaper, främst nationella eller etniska gemenskaper
Forskning och utveckling kategorier
Mot lärdomens topp: Svenska humanisters och samhällsvetares ursprung, utbildning och yrkesbana under 1900-talets första hälft
Vilken betydelse har olika typer av tillgångar för individers banor inom
humaniora och samhällsvetenskap? Det är en av huvudfrågorna i Tobias Dalbergs avhandling.
Förbrytelser och förvisningar: Bestraffningssystemet i de svenska läroverken 1905–1961
Hur fungerade och förändrades läroverkens bestraffningssystem under perioden 1905–1961? Det är huvudfrågan i Germund Larsson avhandling.
Latin Dissertations and Disputations in the Early Modern Swedish Gymnasium. A Study of a Latin School Tradition c. 1620-c 1820
Axel Hörstedts skolhistoriska forskning handlar om avhandlingar som skrevs på de svenska gymnasierna mellan 1623 och 1820.
Frihetstida policyskapande: Uppfostringskommissionen och de akademiska konstitutionerna 1738–1766
Fredrik Bertilsson vill med sin avhandling belysa skapandet av nya statliga rutiner för att agera gentemot de svenska universiteten samt sätta in denna produktion i en större ram av statligt policyskapande under frihetstiden.
Forskning och utveckling kategorier
Historielärobokens föreställningar: Påbjuden identifikation och genreförändring i den obligatoriska skolan 1870–2000
Hur läggs den svenska historien fram i grundskolans läroböcker i historia och hur har den förändrats under perioden 1870-2000? Historiens skrivning är en form av makt, menar Jörgen Gustafson som undersökt ämnet i sin avhandling.
Forskning och utveckling kategorier
Synen på skrivande: Föreställningar om skrivande i mediedebatter och gymnasieskolans läroplaner
Martin Malmström har forskat om synen på skrivande i mediedebatter och gymnasieskolans läroplaner.
En högskola blir till: Beslutsteoretiska perspektiv på organisatoriskt varande
Signe Jernberg har i sin avhandling utforskat utvecklingen av svenska högskolor under de senaste 35 åren.
Forskning och utveckling kategorier
Från utvald till utbildad – Persona i utredningar om svensk forskarutbildning 1945-2004
Erik Joelsson har i sin avhandling fångat hur idéer och uppfattningar om forskarutbildningen har resulterat i en generaliserad gestalt – en persona.
Forskning och utveckling kategorier
Mellan tradition och förnyelse: Utmaningar i religionsläraruppdraget
Idag vilar religionsundervisningen på en konfessionsfri grund. Men för inte så länge sedan spelade kristendomen en stor roll i både undervisning och läraruppdrag. Linda Jonsson har forskat om utmaningar i religionsläraruppdraget.