Karin Allard har i sin avhandling undersökt hur undervisning i engelska och spanska bedrivs på en specialskola med döva och hörselskadade elever.

Barn med neurologiska dysfunktioner har försämrad prestanda i vissa övergripande motoriska funktioner, och behöver pedagogiskt stöd när det gäller att utveckla dessa funktioner, visar Şermin Tükels forskning.

I en ny studie har en grupp elever i behov av stöd fått öva sitt arbetsminne med programmet Robomemo. Träningen gav en förbättring av läsförståelse och matematik både på kort och på lång sikt, men mer forskning behövs för att klarlägga sambanden, menar forskaren Karin I E Dahlin.

Marita Falkmer har forskat om socialt samspel och delaktighet hos elever i grundskolan med autismspektrumtillstånd, AST. Hennes resultat visar att de eleverna skattar sin delaktighet betydligt lägre än sina klasskamrater.

Mycket av den specialpedagogiska praktiken kretsar kring elevers sociala snarare än kunskapsmässiga svårigheter. – Samspelet elever emellan och mellan lärare och elev är nyckeln, säger forskaren Ingemar Gerrbo.

Hur går det till när skolan blir föremål för Skolinspektionens granskning? Och vad gör skolorna när de granskas? De frågorna undersöker Emma Ek i sin avhandling.

I sin avhandling undersöker Bo-Lennart Ekström kontroversen om den svenska diagnosen DAMP, och dess specifika anknytning till skola och pedagogik. Genom att vända blicken från det pedagogiska perspektivet studerar han den bild som framträder i det medicinska perspektivet på svensk grundskola.

Samarbetet mellan BUP, socialtjänsten och skolan är komplext, och gagnar inte alltid barnen. De barn och familjer som samhället ska hjälpa lämnas ofta utanför samarbetet. Det visar Camilla Blomqvists avhandling.

Maria Larsson har i sin avhandling "Reading, spelling and silent speech" undersökt läs- och skrivkunnighet hos barn med svår talförsämring.